Bland det mysigaste som finns, enligt mig, är att få ta en ridtur tillsammans med min mamma. Och det fick jag göra idag. En mysig skrittur i skogen som tyvärr slutade lite abrupt när Göran snubblade, gick ner på knä och när han sedan skulle ta sig upp råkade knocka mamma i ansiktet så att hon blev yr och mådde illa och var tvungen att sitta av och gå hem.. Det går inte alltid som planerat, men som tur var så gick det bra idag.
Jag är så oändligt tacksam att mamma alltid hållt på med hästar och att hon smittat av sitt intresse på mig. Vi brukar skämta om att både jag och min syster i princip vuxit upp i stallet, och jag skulle inte vilja ha det på något annat sätt.
Så jag vill passa på att tacka min snälla, snälla, älskade mamma för att du alltid ställer upp, skjutsar, hämtar, tar morgonpass i stallet och fixar och donar för att undelätta för mig. Som står ut med mig när jag bråkar, krisar och grinar. Som stöttar och uppmuntrar när utbildningen inte går som jag planerat, när jag tvivlar på min egen förmåga, när jag är ledsen, när jag rider som skräp och när hästen är sjuk. Som lyssnar, berömmer, tittar och säger till när vi gör rätt. Som så många gånger stått och frusit medans jag ridit och som dag ut och dag in orkar engagera sig i mitt stora intresse. Som köpte mig en häst för att jag ska må bra, och sedan lät mig låna en till bara för att jag fäst mig vid den så mycket.
Alla borde ha en mamma som min mamma, hon är ovärdelig och jag är så tacksam att hon finns i mitt liv. Så puss och kram, mamma! Jag älskar dig! <3
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar