Skämt
åsido så gick turen faktiskt jättelugnt till och jag red i nya sadeln
som är heeelt underbar. När vi sedan kom tillbaka så var Tjejen nöjd och
glad. Även hon verkar trivas bra med sadeln, så det känns just nu
jättebra alltihopa. Förhoppningsvis kan jag börja jobba henne lite på
banan snart igen.

Efter Tjejen var färdigmotionerad, hon hade fått sin mat och gått ut i hagen igen till pojkvännen så var det idag dags för Göran att få gå upp och jobba lite på banan. Jag använde även den bomlösa sadeln till honom, och även han verkar trivas med den.
Själva arbetet gick överlag bra. Han var mjuk och böjlig i sidorna och kändes fräsch trots att vi inte varit på banan på ett tag. Vi började i vanlig ordning med framskrittning i serpentinbågar, åttor och volter i olika storlekar, sedan fokuserade vi idag på skänkelvikningarna. De har kännts bättre och bättre mot slutet, men han böjer sig gärna lite för mycket och då speciellt undan höger skänkel.
Jag försökte idag att inte bara sitta och traggla på hela, långa diagonalerna, utan växlade mellan att rida hela, långa diagonalerna, sedan på diagonalen fram till medellinjen och sedan rakt fram, och mot slutet så provade jag även att rida in på diagonalen och flytta t.ex. undan vä skänskel fram till meddellinjen sedan rakt fram 3-4 steg på medellinjen, för att sedan ställa om och flytta undan hö skänkel ut till staketet igen. Jag tycker att han fungerar bäst i den sistnämnda övningen, då känns det som att han "flyter" mest där och allt känns mer sammanhängande.
Vi ska fortsätta att fokusera på skänkelvikningarna ett tag till innan vi tar tag i vårat nästa projekt - öppna - ordentligt. Vi har varit och nosat lite på öppnor på långsidorna, men det känns att det är styrkan som saknas i sidorna och därför känns det som att det är en god idé att sätta skänkelvikningarna ordentligt innan vi börjat på nästa övning. Dessutom ska vi under vintern även befästa galopp-hjälperna, så då kanske öppnorna får kliva åt sidan lite mer.
Mitt nyårslöfte för i år är för övrigt att rida bättre. Hittills har jag fegat lite i ridningen, varit ganska mesig och inte riktigt vågat kräva så mycket av honom. Men idag så skärpte jag till mig, satte lite tryck i skritten, satt ordentligt och var noga med mina halvhalter, och vips! Så gick han mycket stadigare än innan. Det blev så sjukt tydligt att det verkligen är mig det hänger på, om jag rider som jag ska - då jobbar han tusen gånger bättre. Låter ju självklart när man säger det sådär rakt upp och ner. Han blir ju trots allt 5 år i vår, så nu är det hög tid att börja ställa krav :)
Kom på att jag glömt visa sadeln. Här är den iaf. Som en soffa att sitta i, älskar den!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar