Har precis landat i soffan med en välförtjänt påse godis och jag tänker inte röra mig ur fläcken på heeeeela kvällen nu. Har jordens träningsvärk i magen och är så sjukt trött. Det är lite lustigt vad en häst till om dagen gör med kroppen. Att motionera två hästar om dagen har inte varit jobbigt alls, då jag gjort det så länge, men tre hästar om dagen är lite att bita i. ;)
Ändå hann jag med att rida alla hästarna mellan 12 och 15.30. Jag är lite imponerad själv faktiskt, haha!
Kom upp till stallet vid lunch och tog direkt in Banker och red honom sina 20 minuter på banan. Stackarn har fortfarande sån träningsvärk att det ser ut som att han skitit på sig när man rider. Så imorgon blir det en promenad för hand i skogen för hans del. Det känns som att han kan behöva lite vila efter dessa dagar med dressyrridning.
Ut med Banker i hagen efter ridningen, och direkt in med Göran.
Göran verkar för tillfället vara aningen inspirerad av Maharajas otroliga seger i Prix d'Amerique, och han tyckte även idag att skritt är en otroligt onödig gångart. Han fick därför gå en bustur runt galopprundan idag i ett försök att bli av med lite energi. Han galopperade backar som han inte orkat galoppera i innan och travade däremellan i så fort att det kändes som att sitta på ett russ. Han frustade nöjt i de lite längre, lite brantare backarna upp för berget, där han kunde rulla på lite mer och sträcka ut ordentligt, och han kändes jättefin och rund i takten.
När vi sedan skulle följa vägen på andra sidan berget, som går nedåt igen, så var där lite dåligt med broms och Göran hade väldigt bråttom ner. Ett tag blev vi lite osams och jag tror till och med att han slog över och töltade några steg. Skapligt förvånad pilot, men vad gör hästen inte för att slippa skritta?
När Göran kommit hem och fått gå ut i hagen igen så var det bara Tjejen kvar som skulle motioneras.
Hon var jättepigg och fin och fick komma ut i skogen på en joggingtur. Hon kändes så lugn att vi till och med vågade oss på att gå förbi plastpåsen i skogen som skrämde slag på Göran igår.
Hon försökte slänga sig och vända om 2 gånger, men efter att vi stannat och stått still en stund så att hon på avstånd fick titta ordentligt på påsen, så gick hon förbi lugnt (om än aningen skeptisk).
Då värkte det lite i mattehjärtat och jag blev så stolt över henne och hur långt hon har kommit på detta året.
Hon fick jogga ett par-tre kilometer och rullade på fint med jämn och trevlig takt. Hon slappnade av jättefint sista kilometern och lade sig i en bra arbetsform, frustade och verkade nöjd. Sista biten hem kunde vi höra skotrar på litet avstånd, men som tur var mötte vi inga och Tjejen höll sig i skinnet trots att hon blev lite nervös av ljudet. Vi hoppas att vi slipper möta några alls den här vintern. Det är tyvärr en av nackdelarna med att rida i ett naturreservat där alla vill vara - man stöter ibland på saker som inte alltid är så "hästvänliga". Men hittills har vi klarat oss, så vi hoppas som sagt att det håller i sig.
Jag är så nöjd med alla tre hästarna idag, de är så fina och duktiga! Åh, underbara, älskvärda djur! <3
Nu ska jag lägga mig under en filt, streama nån bra film och bara mysa. För det har jag fasiken gjort mig förtjänt av idag!
Puss och kram!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar