Nyårsafton 2014

Denna helt fantastiskt vackra nyårsafton har hittils spenderats med en skrittur i solen med frugan som sällskap. Denna lilla tur hade dock kunnat sluta med att vi fått fira nyår på akuten istället för hemma, då Chica snubblade på en sten och gick ner på knä. Jag kastades framåt, på hennes hals och hade mitt ansikte i nästan mitt emellan hennes öron när hon kastade sig upp på fötterna igen. Min enda tanke, medans jag skrek rätt ut och orsakade både min egen och frugans hjärtattack, var "nu slår hon sönder ansiktet på mig.". Nu gick det ändå strålande bra, och vi klarade oss båda två utan skråmor. 

Jag är grymt imponerad över hennes styrka. Att hon lyckas balansera både sig själv och mig, samtidigt som hon lyckas ta sig upp ifrån marken. Helt fantastiska djur, det här. 

 

Efter ridturen och stallpyssel så har dagen flutit på med lite fullunch på donken, tvättstuga (för att varför inte?), och snart är det dags för dusch och fix och sedan ska vi upp och kvälla hästarna innan vårat småskaliga nyårsfirande börjar. 

I år firar jag och Sandra tillika "frugan" hemma hos mig, med mina hundar och senare i kväll kommer även en kompis till henne över på lite vin och Galenpanna-spel. 

En helt lagom nyårsafton, med andra ord. 

 

 

Hoppas att ni där hemma också får en trevlig kväll! 

Gott nytt år, puss och kram och allt det där!
Från oss, som längtar till sommaren ;)

Måndag

Näst sista dagen på året och jag har brutal träningsvärk i insida lår efter 50m galopp i lätt sits igår. Det här är ju pinsamt. Man märker att alla muskler försvinner skitsnabbt när de inte hålls igång, och nu har det ju knappt gått att göra annat än att skritta ute i skogen pga det urkassa underlaget.

Idag lurade jag med min bästa kompis, tillika "frugan" ut på en skrittur runt skogen. Det var "bara" -11 grader ute idag, så rena bikinivädret om man jämför med kylan vi haft senaste veckan, men eftersom solen inte synts till på hela dagen så kändes det ändå riktigt kallt.
Då är det fint att man har en frivillig extrapilot att tillgå, för idag var det skönt att slippa motionera båda hästarna själv.
 

 Världens sämsta bildkvalitét. Ursäktar!

De skötte sig galant båda två. Chica är superbra att rida med i grupp. Hon överlåter alla eventuella faror till sällskapshästen och går bara runt och är avslappnad och myser, med öronen hängandes rätt ut ifrån huvudet. Lite skillnad från när hon rids ute själv, även om hon blir bättre och bättre.
Men ibland är det rätt gött att bara åka hästtaxi en sväng, slippa tänka och bara njuta.

Puss och kram!

Fröken Gas och Mr. Cool

Det slår mig alltid med sån förvåning när jag är ute i skogen med hästarna och återigen får bekräftat att jag har en unghäst som är lugn som en filbunke och en medelålders häst som är som en treåring.

Chica fick komma ut på lite bus i skogen idag. Det är fortfarande stenhårt i backen och ingen snö att hurra för direkt, men hon har känts som en tickande bomb de senaste dagarna, så läget kändes lite pest eller kolera. Hittade iaf en backe som kunde passera som skaplig, underlagsmässigt, och där slog vi på stort och galloperade.

Som alltid, när man är ute med Fröken Gas så går det oliiiidligt fort och vi nästan ligger ner i kurvorna. Hon har öronen spikrakt framåt och satsar järnet medans jag sitter uppepå och försöker hitta någon form av fungerande broms. Bromsen hittas aldrig riktigt, men hon verkar veta själv när det är dags att stanna, så det är väl bra det ;)

Funderade ett tag på om hon ska få ärva Görans nu för lilla kimblewick-bett, men finular på den ett tag till. Hon är ju trots allt aldrig dum i galoppen, utan dunderpigg och om det inte gick i 190 uppför backarna så skulle det heller inte vara Chica.

Göran däremot, min klippa i livet, var lugnet själv under våran tur. Generellt sett.

Han har nu innan det kom snö på backen drabbats av akuta anfall av ispölskräck under våra turer och har haft skapligt traumatiska upplevelser innan han kommit på hur han snabbast  (inte smidigast) ska finta ispölarna och ta sig över dem helskinnad.
Mestadels har han tvärstannat, fintat höger-vänster-höger och sedan hoppat rätt ut i skogen och brakat över stubbar och stenar för att ta sig förbi ispölarna. Piloten uppepå har inte haft någon direkt talan, utan har mest hållit andan och bett till gud att han inte ska snubbla och bryta ett ben till.

Men, nu när det kommit ett par cm snö så har han nästan helt slutat att kasta sig ut i skogen. Duktig häst!
Numera stannar han ca 2m innan ispölarna, fintar höger-vänster-höger och smyger sedan över. Smidig som en tiger, tycker han själv.
Man får vara glad för det lilla. Vi ska nog ta oss igenom den här vintern med. Värre blir det i vår när sagda ispölar också börjar läcka vatten! Men det tar vi då ;)

Puss och kram!

Dagen efter

Igår, julafton, så tog jag och min syster en supermysig morgontur med båda hästarna runt skjulsarvet. Detta får bli våran nya jultradition tycker jag, bara hon och jag. Verkligen jättemysigt!
Därefter var det lite stallpyssel där syster fick den stora äran att mocka boxarna - inte alla som får göra det på självaste julafton heller! ;) - sedan skulle hon åka vidare mot julfirande mot annat håll.

(Syrrans bild - jag stal den, hoppas det är ok ;))

Jag och mamma hade lite julmiddag på kvällen och vid 21.30 tog jag en taxi hem ifrån henne. En alldeles lagom julafton, med andra ord. Förra året firade jag julaftonen själv, i stallet, och det var också supermysigt. Jag har kommit på det nu, att det är väldigt skönt att slippa flänga runt på 4 olika ställen och fira jul med hela släkten, med flera. Nej, jag uppskattar en lugn jul hemma och med hästarna. Det är perfekt :)

Idag fortsatte det lugna julfirandet med två lite längre turer i skogen med båda hästarna. Kallt, men fantastiskt skönt och väldigt vackert ute. Till och med jag, som avskyr snö, har börjar tycka att det är rätt okej ändå. Och hästarna är riktigt pigga och glada, så det är roligt.
Jag hoppas till och med på ett par dm snö till, så vi kan trava och galoppera lite. Just nu är marken stenhård, så det går inte att göra annat än att skritta.

    

 Dagens Chica i eftermiddagssolen. Mys <3 

Puss och kram!

God jul!

Lika snygga som vanligt  - de tre vise mupparna önskar er alla en riktigt god jul!

Dan' före dan'

...och vart spenderar man den bäst? Jo, på travbanan såklart!
Idag bar det av till Gävlebanan med Cubano som skulle starta ett medeldistanslopp.
Vi klippte honom igår, vilket gick galant - första gången och stod som en ljus, pluttis - och hoppades på att förlusten av den ormliga mängd vinterpäls som föll av skulle få honom lite piggare och snabbare ;)

Kuben mötte väldigt hårt motstånd, men presterade finfint. Öppnade första 500m på 1.14,1, gick upp i ledningen med släppte till en annan häst. Han hängde med bra runt hela varvet, men blev lite trött på slutet. Gick i mål på en fjärdeplats på tiden 1.15,8 och med den tiden också nytt rekord på autostart.
Duktiga lilla killen! Jag är otroligt stolt över honom, han är skitliten om man jämför med hästarna han möter, men startsnabb som en vessla och med en kämparglöd som jag beundrar - han slutar aldrig springa.

Nu väntar lite julledighet för honom, sedan ett lätt joggingpass hemma den 27:e innan det blir start igen den 2:a Januari :)

Äntligen jullov!

Idag går jag på jullov, och även om jag stortrivs i skolan så ska det bli skönt att vila hjärnan lite. Och framför allt så ska det bli underbart att ägna tid åt hästarna och kunna rida i dagsljus varje dag!

Jag  har ingenting planerat under jullovet över huvud taget utan ska baaaara ta det lugnt och göra sånt som jag vill. Känns minst sagt fantastiskt!

Puss och kram!

Is-torsdag

Den lilla, lilla snön vi fick i lördags har nu smält bort helt och tack vare det minst sagt underliga vädret som bjuder på ca 1 plusgrad och snöblandat regn så har all mark blivit till is. 
Det är orimligt halt ute, inte bara på vägarna utan överallt. Man halkar till och med på grus. Uh, till och med jag som avskyr snö längtar efter den nu.

Tur att hästarna är ordentligt broddade, för annars vet i sjutton vart det här hade slutat.
Göran fick använda sina broddar till en skogstur idag. Vi har en liten bettkris just nu, då jag igår upptäckte att Göran inte bara blivit rundare om magen, utan också lyckats gå upp en bettstorlek. Så för att undvika att han nyper sig så fick jag rota igenom mina gömmor och lyckades hitta ett bett som inte var i storlek 11,5. Woooho!
Dock var det tyvärr ett tredelat, och Göran har innan tydligt visat att han inte trivs på delade bett.

Till min stora förvåning så gick ritten som en dans, trots bettbytet. Innan har han dragit tyglarna ur händerna på mig och blivit stark på delade bett, men idag var han mjuk och trevlig och visade ingenting som kunde tyda på att han tyckte det var äckligt. Vet ej om jag ska tro att det har med mitt nya miraketträns att göra eller inte?

Chica fick öva öppnor och slutor från varken uppe på banan. Slutorna är plättlätta och hon föredrar att gå i dem, medans jag får påminna henne aningen om att ta med sin innerbog när hon ska gå i öppnor. Men hon kämpade på jättefint och var nöjd och avslappnad när vi gick nedåt stallet igen.
Mina fina ♡

Puss och kram!

Babysteps

Idag fortsatte vi på spåret med sidvärtsrörelser och uppmjukning. Göran fick gå på banan ca 15-20 minuter med mig bredvid på marken, och träna på våran läxa som vi fick av Monica sist vi hade lektion.

Göran vet precis vad det är frågan om när han får på sig kapsonen och väl uppe på banan släpper han i överlinjen nästan på en gång och han går trevligt och lugnt i balans.

Idag gick jag ett steg längre och började tänka några steg mot öppna. Göran blir att "ånga på" lite väl mycket när jag ska backa och lotsa honom framför mig, vilket betyder att jag måste ha full kontroll och bromsa lite, lite. Men inte så mycket att han upplever motstånd och tycker att det är jobbigt. Svår balansgång det där.

Jag valde att hålla i honom ganska nära kapsonen med min "ledhand" och få honom att hålla in sin inre bog och därigenom ställa lite inåt och flytta sig aningen sidvärts med min "pethand". Detta funkade överraskande bra! Han fattade direkt vad han skulle göra i vänster varv, men det blev lite kämpigt i höger varv. Förmodligen eftersom han är mycket svagare i sin högersida och dessutom har sin höftskada där. Därför blir det jobbigare att "sätta sig" på sitt högra bakben, skulle jag tro.

Vi får se om han kanske kommer att behöva "smörjas upp" lite i sin högerhöft om ett tag, eller om vi ska vänta och se vad som händer när specialskon kommer på i vår.
Hur som, så har jag absolut inte brottom med någonting och vi tar dagarna som de kommer nu :) 

Mys-söndag

Inte lika fint väder ute idag som det var igår. Imorse regnade det, och till och med jag som inte är ett jättefan av snö blev lite besviken. Ska allt bara smälta bort nu nät det blev lite ljust och fint ute?

Tog i alla fall en tur runt skogen med båda hästarna, medans det var ljust. Chica var väldigt lugn och inte lika tittig som hon brukar vara. Jobbade lite öppnor och fokuserade mycket på min egen sits. Märkte att när jag rätade upp mig mer i midjan och inte sköt ut min egen rumpa åt nåt håll så gjorde inte Chica det heller. Slutresultatet blev en stadig öppna med en eftergiven och mjuk häst. Hon slappnar av fint och mycket fortare än innan på nya tränset från PS och går inte emot handen det minsta. Hon verkar trivas på det, till min stora lättnad!

Göran fick gå samma tur runt skogen som Chica, och jag har fått klartecken från veterinären att börja jobba honom lite sidvärtsrörelser. Så kan fick göra 3-4 steg skänkelvikningar åt båda hållen i korta sekvenser under turen, samt ett par steg öppna åt båda hållen. Även på Göran fokuserade jag massor på min egen sits, och såg till att få ner mitt högra sittben ordentligt i sadeln, och vips så fick jag en mycket mer stabil häst!

Tänkte även att han skulle få tänka lite mer idag, då han samlat på sig massor med överskottsenergi under veckan, då han tyvärr inte har fått röra sig så mycket som han borde, så provade att nyansera skrittempot och korta honom ganska ordentligt. Göran är överambitiös av naturen och började så smått att trampa på stället istället för att bara minska stegen. Haha, så kan det gå!
Det var ju inte riktigt den nivån jag var ute efter, så för att spara på bakbenen så mycket som möjligt så fick jag mjukna mycket mer i mina hjälper och se till så att han "bara" kortade stegen och saktade ner tempot lite. Älskar hans ambitiösa inställning, även om den tyvärr inte riktigt kommer till sin rätt som det ser ut nu.

Även Göran verkar trivas super på sitt nya PS-träns och har hittils inte blivit stum i munnen eller ryckt mig ur sadeln, som han gärna gjorde innan. Förhoppningsvis fortsätter det såhär och jag kan få behålla den fina känslan som jag har nu :)

       

       

 Mina godingar <3

Puss och kram!

Underbara lördag!

Jag älskar helgerna och speciellt lördagar, man har lämnat hela veckan bakom sig men har fortfarande en dag ledigt kvar innan det är vardag igen. Supermysigt ♡
Inte det att jag inte älskar att gå i skolan eller att jag fram till jul spenderar mina fredagar på en kick ass salong i stan, men helgen är någonting speciellt. Kanske mest för att lördag och söndag är enda dagarna på hela veckan där jag faktiskt får se mina hästar i dagsljus, haha! 

Idag har jag kört en heldag i stallet. Från 09 till 17, paus för att åka till ica och handla mat, sedan tillbaka till stallet för att ge hästarna kvällsmat.
Hunnit med att rida två hästar medan solen sken(!) ute i skogen, köra en häst, fixa alla sysslor, packat höpåsar för ca 1 vecka framåt samt lite annat småpyssel. 

Göran och Chica har dessutom fått en höbinge ute i hagen idag och kommer under vintern att stå på fri tillgång av hö. Räknar med att de kommer äta så mycket de bara orkar nu i början, men förhoppningsvis inser de snart att maten inte går någonstans. Det är bara att hålla tummarna för att de inte hinner bli tokfeta innan det lugnar ner sig. De är ju inte direkt svältfödda som de är nu ;) 

Nu ska jag bädda ner mig i soffan, mysa järnet under en filt och frossa lite i tortillachips och julmust. Mums!

Lite bilder från dagen :)

       

       

        

       

 Puss och kram!

Hello babies!

Nuuuuuu! Nu, nu, nu, nu, nu har jag äntligen fått hem mina efterlängtade träns! Jag har knappt kunnat sova inatt, utan har varit som ett barn natten innan julafton, haha! 

De ser helt fantastiska ut där de ligger i sina tränspåsar, och känns minst lika fina.
Jag har längtat så sjukt mycket efter att kunna köpa dessa träns så är så nöjd nu när jag äntligen har dom! 

Jag ska upp och prova dem på hästarna så fort jag slutat skolan, sen ska jag försöka ta lite bilder i helgen i dagsljus, så får ni se hur dom ser ut. 

Köpte ett Flying Change Revolution till Göran och Chica fick ett Youngster Revolution. Det ska bli så roligt att se och känna skillnaden på hästarna :)

Det här med shopping..

Min lärare, tillika stallkompis är idag på Sweden International Horse Show, så när han i fredags nämnde detta precis innan hemgång, så drog jag en fuling och frågade om han inte skulle kunna köpa med sig två stycken Ps of Sweden-träns hem till mig. Och det gjorde han! Idag fick jag två sms med bild på prisskyltarna och frågan "Vilken storlek? Ska jag köpa?".

Katchiiiiing! 3300kr fattigare och mer spänd på att få se tränsen än ett barn på julafton! ;)

Nästan-kaos

Idag har Cubano tävlat på Gävletravet i ett medeldistanslopp. Idag är också första gången någonsin som jag har haft hela ansvaret själv.  Hästägaren som jag brukar följa med när det är tävlingsdax är var i stockholm under dagen och mötte upp oss på Gävle travbana strax efter det att vi kom fram.

Det har alltså varit mitt ansvar att se till att häst, sele, alla grejer och vagn kommit med till banan och att Cubano är fit for fight att ge allt i loppet. Eftersom jag saknar körkort så blev jag och Cubano upphämtade på gården av  Peo, en annan travtränare som också haft starthäst under kvällen, så vi åkte med honom dit och hem. Otroligt osmidigt att sakna körkort, men lyxigt att få "taxi" dit och hem ;)

Jag började med att vara ca 3h tidig till stallet och tog in Kuben på en gång, så att han skulle få stå inne och vila lite. När jag är nervös för någonting så blir jag jätte-tidspessimistisk och brukar i slutändan alltid få fördriva dötiden som blir, med att mocka. När all mockning och alla andra sysslor var färdiga så plockade jag fram pälsglansen och mina borstar, och när jag gör det så vet Cubano att det är nåt lurt på gång. Han slutar äta sitt kraftfoder och står mest och sover och väntar på att man ska åka.

Kuben görs i ordning, tempas, på med transportskydd och bomull i öronen. Som tur var hade hästägaren packat selen och alla grejer i förväg samt gett mig en checklista att kolla av innan vi åkte, så jag hade lyxen att bara behöva dubbelchecka 4 gånger, gå efter listan och räkna allting högt ;)

Min kompis Sandra kom förbi precis innan Peo skulle hämta upp oss, och ville hänga med på tävlingen. Vi blev upphämtade och resan ner gick jättebra. Väl framme visade det sig att vi och Peo skulle stå på vardera sida av travbanan, så jag slängde ut stackars Sandra med alla grejerna plus vagn, att stå i hörnet på ett utan stallen och sa "Stå här, jag kommer snart!" medans jag åkte med Peo bort till sitt stall och sedan promenerade med Cubano tillbaka till det stallet där vi skulle stå.

När vi väl virrat färdigt och letat på vårat stall utan större missöden, installerat Cubano i sin box, ryckt transportskydden och andats ut så smått, så kom hästägaren in i stallet. Direkt anländ ifrån tågstationen i Gävle, och med rullväskan fortfarande med sig.
Då kunde jag slappna av helt, och "bara" vara hästskötare. Hästägaren håller koll på värmning, kusk och allt annat runtomkring, så att jag kan lyxa och fokusera på bara en sak.

Vi värmde en timme innan lopp och kusken konstaterade att Cubano kändes lite "rullig". Förmodligen pga att banan var ganska hård i och med de minusgraderna som kommit.
In i boxen igen, på med täcke och vänta på loppet. Därefter utselning igen och på med ett par boots fram för att försöka förhindra "rulligheten".

Cubano såg superfin ut i defileringen, men hade inget större förtroende av spelarna då han stod i 93 gånger pengarna. Hur som helst så krigade han sig igenom loppet och tog en 6e plats och ett nytt personligt rekord på 1.15,8. Duktig kille! Han blir bara bättre och bättre här hemma och på banan. Det är så himla roligt att vara med på den här resan! :)
 

   

Puss och kram!

Kvällstrav

Hur ska man spendera sin fredagskväll på bästa sätt? Jo, man åker till travbanan och tävlar.

Idag var det tävligsdax för Cubano igen och han startade på Romme, som ligger ca 20-30 min från stallet hemma.
Idag skulle Kuben gå långdistans, dvs 2640m, och trots dunderhårt motstånd och spår 6 bakom bilen så såg förutsättningarna ändå helt okej ut. Banan var jättekladdig efter att det snö-regnat nästan hela dagen, vilket han trivs super på och vi trodde att distansen skulle passa honom, då han är liksom lite "seg", stark och uthållig.

Vi värmde ca en timme innan loppet skulle gå, och kusken berättade att han kändes pigg och glad och att det var den bästa värmningen han har gjort hittills.
Jag tycker att det är så himla roligt att se hur hästarna går in i något slags "jobb-mode" när de kommer till banan. Kuben är alltid skitsnäll att ha med sig, han står alltid och sover i gästboxen när vi kommit fram medans vi packar upp grejer och går och käkar, sedan vaknar han till lite när vi selar på och ut och när han till sist kommer ut för värmningen så är han helt med på vad han ska göra.
Han springer stolt omkring på banan och visar upp sig, lyssnar på publiken och visar att han verkligen trivs med att vara på banan just där och då.
När vämningen sedan är klar och Kuben ska selas av och in i boxen igen så ställer han sig och sover tills det är dax för utselning igen. Hur bekvämt är inte det?

Tiden mellan värmning och lopp är lite som en "lugnet före stormen"-känsla. Man hinner stå i stallet ett tag, snacka lite skit och bygga upp någon form av halvnervös stämning medans man väntar på att det är dax för utselning igen. När det sedan väl är dax för utselning så går allt väldigt fort. Sele, skydd och all annan nödvändig utrustning på, vagnen klickas på och sedan är det ut till defileringen som gäller. Nu har vi gjort allt vi kan, och nu är det bara att hålla tummarna.

Jag, personligen, blir så jäkla nervösinför start att jag allvarligt har börjat tvivla på om jag någonsin kommer kunna klara av att tävla i någonting över huvud taget. Väntan som är när de räknar ner minuten innan start, den är olidlig. Det är nästan så att jag knappt kan stå kvar och titta, och jag vill vända mig själv ut och in.

Loppet i sig blev ikväll stenhårt. Mycket hårdare än vad jag hade trott att det skulle bli. Så fort startbilen gasade iväg från fältet så bara smattrade det av hästhovar i backen. Kusken som körde Cubano lyckades hitta ner och lägga sig invändigt i rygg på ledaren och lyckades ligga kvar där första varvet. De öppnade dock på den (enligt mig) helt galna tiden 1.14,5 första 1000m.

Därefter lyckades vår kusk hitta en lucka att lägga sig i andra spår och vi trodde att han skulle gå om ledaren, eftersom vi trodde att de 2 hästarna i ledningen skulle lägga sig. Men icke, istället gasade täthästarna ännu mer och stack ifrån.
Det hela slutade med att Kuben galopperade precis innan mållinjen och blev diskad. då han blev för trött och kusken (enligt honom själv) blev lite för ivrig. Det var ju väldigt synd, eftersom han blivit 4a annars. Men det är det som är tjusningen med trav! Men vet aldrig hur det går.

Jag är otroligt stolt över lille Kuben i alla fall, som orkade hänga med i det tuffa tempot genom hela loppet. Han är en riktig krigare och alltid ärlig när han springer. <3

Myskväll

Jag har haft feber hela veckan, och så även idag. Så idag tog jag bara myskväll med båda hästarna. Borstning, trimning av svansar och manar och lite  massage med anrika stod på schemat.

Jag och en tjej från stallet har anmält oss till en tvådagars kurs i "hästmassage för hemmabruk" hos en tjej som heter Li och equiterapeut. Det ska verkligen bli jätteroligt och intressant! Dessutom sjukt smidigt och praktiskt att kunna knåda lite på hästarna hemma när man känner att det behövs :)

Olikheter

Haha, det är helt otroligt vilka olika hästar vi har!  De är i princip varandras motsatser när det kommer till det mesta, men mest tydligt har det blivit nu när de båda blivit klippta ;) 

Prinsessan får drogas med dubbel dos happyhappy och lyckas ändå vakna, skitarg, efter 40 minuter. Lill-prinsen klipper jag själv, med endast lite bomull i öronen, och han står som ett ljus.
De är charmiga, hjärtegullen ♡

 (Har föressten kommit fram till att anledningen till att det är skitkvalitet på alla bilder är för att min kameralins på telefonen spruckit. Whoop.

Detta ska åtgärdas snarast!)

Aktiv vila

Idag stod vila på schemat för båda hästarna, då jag drabbats av årets förkylning. Dock vill jag att Göran ska röra på sig så mycket som möjligt fram tills nästa återbesök, så han fick en lite aktiv vilodag idag och fick gå ett lätt pass för hand på banan. Han skötte sig galant och var fin och avslappnad. Det är så roligt att jobba från marken nu, när jag hittat systemet och han förstår vad jag vill.

Förstår ni vad jag menar när jag säger att han släpar näsan i marken?  ;) 

Glad, nöjd och avslappnad kille efter ca 15 min jobb ♡

Puss och kram! 

Första uppsittningen

Idag har jag ridit mina första 5 minuter sedan skadan. Det kändes helt sjukt. Så tryggt och hemma, samtidigt som jag helt glömt bort hur min egen häst känns att rida. Förstår ni vilken känsla? Frustrerande och förvirrande.

Men nu är vi igång och jag håller alla tummar och tår för att detta håller nu!

Bild från Görans första löshoppning. 

Vi hoppas kunna komma hit igen ♡ 

Puss och kram!

Återbesök och glädjebesked

Idag kom våran husveterinär Ingela på hembesök till oss. Hon skulle bl.a. kolla tänderna på både Göran och Chica och utöver det också titta på och utföra behandlingar på andra hästar. 

Vi började med att titta på Göran. Han fick först longeras i skritt och trav, i både "arbetstempo" och i ett friskare tempo på en stor volt, och i båda hållen. Sedan genomfördes ett böjprov på båda bak, både högt och lågt. Han har aldrig visat någonting på böjproven och enligt Ingela är han ett perfekt exempel på att "allt inte syns på böjprov".

Efter att hon tittat på honom så skämtade hon om att "det var nog bra att han gjorde illa sitt vänstra bak, så att han fick använda sitt högra litegrann!", haha. Han såg iaf så pass fin ut att han nu ska skrittas igång, försiktigt och bara rakt fram i skogen, ca 6 veckor fram tills nästa återbesök.
Då rann tårarna kan jag säga! Haha, blödigare matte får man leta efter!

Sedan kollades tänder på båda hästarna och aölt såg fint ut där.
Göran fick droger för knappt 200kg, men är så lättpåverkad att jag fick stå och stötta upp honom, medans Chica är raka motsatsen. Hon fick droger för 600kg medans tänderna skulle kollas och lyckades fortfarande tränga igenom och vakna upp när tyckte att det blev äckligt.

Dessutom skulle vi ju passa på att klippa Chica efter tandkollen, medans hon ändå var drogad. Men eftersom hon lyckades vakna upp emellanåt, så flyttade vi oss in i vårat lilla stall, riggade maskinen och där inne drogade veterinären igen.
Trots rejält med happyhappy så hann jag bara med att klippa halsen, snett över bogbladen och ca 1,5 dm under magen i någon form av hals-/halvklippning på 40 min innan hon vaknade på riktigt och var skitarg.

Men nu är hon iaf klippt litegranna och vi får passa på att göra om det när Ingela kommer tillbaka för återbesök :)

Puss och kram!

Bananer i pyjamas

Två små Goding inne Sina Boxar, putsade OCH pussade på OCH påklädda Sina Söt pyjamas. Göran Kanna mer OCH mer på g. Passage-taktade Hela vägen from garden ner till stall med den höge benlyft OCH uppspänd nacke. Under hösten OCH vårkanten så att du kan Ibland undra om det verkligen är passionerade en valack rush har. ;) Mos ♡

Fort, fortare, fortast

Idag fick jag den brillianta idén att det skulle vara kul att sticka ut och gallopera lite. Jag har inte galopperat i skogen på typ.. hur länge som helst? Chica fick ju i våras/början på sommaren lite panik när man lade till en galoppskänkel ute, och stack. Vi har nu kommit igång med lite lätt galopparbete på banan och det har gått fort men lugnt till.
Så jag tänkte väl att "Äsch, vafan. Det går bra." Yolo, och så vidare.

Sagt och gjort, vi tog på oss typ alla reflexer vi äger och knallade ut i skogen. I skogen, vid ett kalhygge så finns våran "travraka" där travhästarna tränas och som är super att trava och galoppera på. "Travrakan" börjar med en lätt uppförsbacke som övergår i en ganska plan bit, denna del är ca 300m lång, och fortsätter sedan nedför en ca 400m lång backe som blir planare ju längre ner man kommer och längst ner i backen finns en vändplan. Denna backe blir ju ultimat att gallopera uppför, då den uppför blir att börja plant för att sedan bli brantare och brantare ju högre upp man kommer. Att den dessutom är ganska lång tycker jag är skitbra :)

Jag tänkte väl att Chica skulle orka gå ungefär uppför lite drygt halva backen och kanske i relativt sansat tempo. Meeeen nej. Nope.
Vi kom ner för backen, gick runt vändplanen och sedan gick vi bananas uppför hela backen. Hon exploderade i galoppfattningen och gasade uppför 400m tung backe på ca 15 sekunder. Förstår ni hur fort det går?!

När värsta adrenalinet lagt sig så vände vi och började traska nedför backen igen. Jag tänkte att "Nu har hon bränt ur sig den allra värsta överskottsenergin, så nu går det lugnare."
Jo, tjenare. Det gick precis lika fort den här gången, med undantag för de 3 galoppsprången innan hon bröt av, som gick i skapligt normal takt.

Men, men. Man ska veta att man lever också! Dessutom visade hon inga tendenser till panik under galopperna, utan det gick bara jävligt fort. Så det är ju positivt!

Monicaträning

Dagens Monicaträning har varit en kompott av gott och blandat. Det var länge sedan jag red en sån dålig träning, faktiskt! Och allt handlade bara om att jag missförstod typ hela konceptet.

Började med Chica, som jag brukar. Vi jobbade på att hon i skritten ska vara avslappnad, och att jag ska hitta det "nya" ridsättet. Jag ska ju använda mina hjälper på ett helt annat sätt än vad jag är van med.
Istället föratt rama in hästen mellan handen och skänkeln så ska jag istället rama in emellan ljumskarna och med magen. Det är skiiitsvårt! Men en bättre känsla än den som vi kommer till nu har jag aldrig haft. 

När skritten var bra och balanserad så skulle vi gå vidare och titta på traven. Och det var här det hela gick snett. Jag missförstod hela grejen och trodde inte att man fick plocka upp tyglarna. Istället skänklade jag fram traven och vi flög fram i någon form av okontrollerat studsande, med mig en halvmeter över sadeln. Detta pågick alldeles för länge och stackars Monica måste trott att jag inte var helt dum i huvudet, haha!

Jag hade någon sorts förskönad bild i huvudet av att när jag sa "trav", så skulle hon bibehålla samma fina form och bärighet som i skritten och jag skulle bara kunna fin-rida lite. Oh how wrong I was..
När jag skumpat omkring på min stackars häst länge nog så slänger jag ur mig "men FÅR jag plocka upp tyglarna?!" Och ja, det är klart jag får det, det är bara jag som inte fattat det. 
När jag sedan fick tag i tyglarna och därmed också en fungerande broms gick allting mycket bättre. Herregud, stackars Monica som var tvungen att bevittna det där ;)

Göran var på tur sedan och skötte sig utmärkt. Han gick efter mig som en hund och var så avslappnad att han flera gånger släpade näsan i marken, haha.

Ska försöka få med mig någon som tar kort nästa gång :)

Puss och kram!

Att våga hoppas

Den här lilla killen har chockat mig genom att vara ohalt, och "bara" stel i 3 dagar nu. Självklart är jag otroligt glad över detta!
Men.. Kan man våga hoppas på att det vänder nu? Eller ska man förvänta sig en käftsmäll och en spark i magen om han visar hälta om ett par dagar igen? 

Den här känslomässiga bergochdalbanan är inte att leka med, och ovissheten är värst. Men mitt hjärta hoppas så innerligt att det vänder nu! 

Älskade lilla skrutt-häst! ♡

Reflexchock

Varför smyg-börja med reflexerna, när man kan köpa ett helt nytt set och plocka fram alla på en gång? Det är lite så vi  resonerar här, så vi körde all in på våran reflexpremiär igår.
Se upp i skogen, för nu kommer det rosa! ;)

Gott och blandat

Idag var planen att prinsessan skulle bli av med lite päls. Det var iaf vad jag tänkte, vad hon tänkte var någonting heeelt annat. 

Jag pysslade iordning klippmaskinen, dövade och tänkte att "det här går nog bra". Nej. Nope. Never.

För att göra en lång historia kort: Chica visade sitt missnöje genom att visa upp hela sin repetoar med konster. Otaliga sparkar både i väggarna, golvet och luften, samt att hon reste sig sisådär 7 gånger. 

Vi kämpade på i ca 1 timme med att klappa med klippmaskinen, muta med en hel massa morötter, och försöka vänja oss vid ljudet. Klappa med klippmaskinen avslagen gick bra, till slut, men ljudet kom vi aldrig riktigt överens med.
Hela kalaset slutade med att hon stegrade sig på mig och trasslade in sig i bensnörena på ett täcke som hängde på boxen bredvid oss. Då gav vi upp.

Imorgon tänkte jag ringa veterinären och få lite happyhappy utskrivet. Om inte annat så får jag passa på den 20:e när hon blir knockad från tandraspningen.

Efter hela cirkusen med klippmaskinen ville jag ändå känna lite på henne under sadel, så hon fick gå ett jogging-/stretchpass på banan på ca 20 minuter. Hon måste dock ha laddat ur ordentligt innan, för hon gick knappt framåt.
Men, men så går det när man inte vill bete sig ;)

Göran fick promma med min kompis på banan medans jag red, så han är motionerad idag han med, även om han kanske inte var superimponerad. 

Göran har även fått en helt ny pyjamas och en ny grimma. Han är stallets mest heterosexuella häst för tillfället. Men vi säger att vi är så trygga i våran sexualitet så att vi kan bjuda på den. ;)
Dessutom stödjer vi ju rosa bandet. Så det så.

Puss och kram! 

Promenad

Hösten kom med en braksmäll, och vi glider in på skademånad nr 3.
Vi kämpar på med våra korta promenader ♡

Spökligt

Mamma har varit snäll och tagit hand om hästarna ett tag, så jag har inte behövt göra mycket annat än att åka upp och promenera med Göran lite emellanåt. Skönt, men också lite konstigt.
Har folk utan hästar så här mycket fritid? Och vad gör man då för att fylla den?
Nej, jag är tacksam att jag kan fylla hela min fritid med häst, häst och ännu mera häst. Jag skulle ha fruktansvärt tråkigt annars. 

Men idag var det iallafall min tur att sitta i sadeln igen, äntligen! Jag och Chica tog en skrittur runt skogen imorse, runt halv 9, i dimman. Lite spökligt var det allt, men varmt och skönt.
Vi hade nog till och med kunnat spana ett rådjur eller två om det inte varit en skolklass ute på orientering. 

Efter våran skogstur fick Göran komma ut på en kort promenad. Läget på honom är lite stillastående för tillfället, så jag väntar på att få prata med veterinären igen. Annars kommer hon ju ut till oss den 20:e, men det kan vara skönt att bolla lite tankar innan hon ska titta på honom igen.

Skönt att vara påväg tillbaka lite nu iaf, ska försöka se till att rida i helgen och se till att Göran blir ordentligt aktiverad. Det märks att han har skittråkigt, stackarn :(

Puss och kram! 

Spontanshopping

Liten, bortskämd men ack så vacker kille fick ett nytt vintertäcke idag.
Matte är iofs i skrikande behov av ett par nya ridskor, men sånt prioriterar vi ju inte.
Bara hästarna är snygga, varma, mätta och mår bra så är vi nöjda!

Hellenträning

Idag var det dax för träning igen, stackars Chica får gå på bootcamp numera ;) Idag hade vi "vanlig" dressyrträning för världens bästa Hellen.
Det var ju ett tag sedan jag red dressyr på riktigt, och det märktes verkligen idag. Herregud vad svårt det är!

Chica hade bestämt sig redan i gången för att idag var en sur-dag, så jag fick gräla lite på henne i början innan hon mer eller mindre fann sig i situationen. Sedan var det hårdkörning från början till slut. Jag fick jobba jättemycket med min sits och framförallt mina händer (vilken jag sa i början att jag var missnöjd med) sedan fick jag jobba stenhårt med min timeing, som visade sig vara minst sagt ringrostig och helt off.

Jag måste bli mycket, mycket kvickare och vara skitnoga med att få henne mellan hjälperna, och sedan inte "få panik" när hon lägger sig i rätt form. Hellen tyckte att jag skulle ta en dag och bara träna form och min egen kvickhet och känsla.

Jag håller helt med henne i det hon säger när hon säger att jag "får panik" och att jag har en tendens att bli passagerare och sluta rida när hästen kommer till den form jag vill ha den. Då hinner hästen slinka ur formen och är flera steg före mig innan jag kommer på att den inte är kvar i den formen jag la den, och så måste jag börja om från början igen. Jag hinner inte riktigt före hästen och hindra den från att slingra sig.
Dessutom har jag väldigt svårt att hålla den inom min ram som jag har bestämt, och då blir min ridning väldigt okonsekvent och feg.

Jag är i alla fall jättenöjd med träningen idag. Jag har fått, bra och konkreta saker att jobba på och bra feedback. Nu ska jag lägga i en extra växel i min ridning, ta igen allt jag tappat och finslipa allt inom basic-kateorin, så att vi kan visa upp en snyggare form och mer konsekvent ridning nästa gång!

Puss och kram!

Monicaträning

Idag var det dax för Monicaträning igen. Det är så himla skönt att hs fått in rutinen med en fast träning var 3:e vecka. Jag hoppas att detta kan fortsätta att hålla i sig utan att krocka med jobbet i framtiden med.

Det här med det akademiska har ju onekligen visat sig vara Chicas grej, hon har en fallenhet för det och är jätteduktig. Värre är det för mig som ska hålla reda på lina, pinne, mina ben, hästens ben och hela hästens övriga kropp. Det blev lite gott och blandat och lite milt kaos under dagens träning, men allt som allt är jag mycket nöjd.

Jag har haft svårt att jobba med öppnor, som vi började med förra tränigen, när jag går bredvid Chica och haft svårt att få till den allra sista avslappningen i formen i traven.  Monica gav mig nya tips och nycklar till öppnorna och vi kunde faktiskt göra några riktigt fina till slut. Och en sluta, av misstag, men men!
Sedan fick Chica jobba traven med Monica, då jag inte riktigt sitter på varken rätt timeing eller kroppsspråk för att kunna jobba henne rätt. Men hon blev jättelugn och fin med Monica, och Chica var otroligt mallig efteråt ;)

Nästa gång ska jag få sitta i sadeln ist för att gå på marken. Det ser jag fram emot, då jag inbillar mig att det är lättare att känna rörelserna än att se dem. Återstår att se!

Göran fick också vara med en liten stund idag. Han markerade under tränigen på båda bakbenen, men visade stor arbetsvilja och var jätteduktig på att slappna av och hitta sin balans. Monica rekommenderade att göra denna övning 2-3 dagar i veckan, ca 15 min åt gången, bara gå på en stor volt med lugna taktfasta skrittsteg och fördela balans och vikt jämt på alla 4 benen.

Hela situationen kring Göran är just nu minst sagt kaosartad för mig. Under hela Görans träning idag stod jag och grinade i mitten medans Monica gick runt med honom. Det gör mig så ont att se min lilla stjärna inte få träna och jobba som han vill. För han vill.

Min plan är nu att under veckan hålla igång honom flitigt med promenad varje dag och blanda in lite akademiska övnigar, för att sedan ringa min husveterinär och be henne komma ut och titta på honom. Eventuellt så var de ju inne på att han behövde sjukbeslag, så jag ska kolla det, bland annat.
Håll tummarna för oss nu!

Puss och kram!

Hingst-tittning

Jag tog för ca 2 veckor sedan kontakt med en tjej här i dalarna, inte speciellt långt ifrån där jag bor, som har en godkänd frieserhingst. Jag planerar att ta ett föl på våran Chica, och vill skicka henne på betäckning i höst.

Jag har funderat på de flesta raserna från P.R.E och lusitano, till halvblod, nordsvensk och tinker, men fastnade slutligen för friesern. Jag är ute efter en stor, kallblodsliknande ridhäst som är maffig men ändå kvick och lätt.

Jag tittade runt lite på svenska frieserföreningens hemsida och hittade av en slump hemsidan till Dymer, eller Olofsson som han kallas till vardags. Vill ni titta på honom själva så finns hemsidan ---> hääääääär!

Så idag åkte vi för att hälsa på Olofsson,  och oj vilken häst! Stor, maffig, kolugn och helt självklar. Han gick hemma på gården med två andra valacker och en ettårig son till honom. Han lät de andra hästarna vara med och nära oss, men inte på oss eller muppiga. Då vek han bara bak öronen och tittade på dem, så flyttade de på sig. Han stod som ett ljus hela tiden och njöt av uppmärksamheten.

Vi fick även hälsa på ett frisersto som hon hade hemma samt ett fullblodssto med föl vid sidan, efter Olofsson. Hon var endast 2 månader gammal, men även hon var helt självklar och jättelugn.
Och såklart uuuursööööt!! Finns det nåt farligare än att titta på föl? Hade hon inte blivit tingad precis innan vi kom så hade nog mamma lagt vantarna på henne. Hon skrek i bilen när hon fick syn på fölisen, haha!

Så nu är i alla fall plats bokad åt Chica till i vår. Jag tänkte skicka henne i april, då hingstägaren ville se en brunst innan hon betäckte. Så Chica kanske blir betäckt tidigast i slutet på Maj, men mest troligt i Juni. Ska ringa henne i mars/april och kolla lite mer hur hon vill ha det. Spännande!  :)

Puss och kram!