Nytt

I och med ny häst, nytt efternamn och så småning om också en helt ny kropp så kommer jag att lämna denna bloggen för att blogga vidare på MIN NYA BLOGG.

Den har inte varit uppe speciellt länge, men den finns där för er som vill följa mig och min resa med och utan hästar. :) Välkomna!

The end and the new beginning

Sedan Göran försvann ur mitt liv så har det varit minst sagt svårt att hitta tillbaka till livet och motivationen. Men hur svårt det än är och hur mycket jag än saknar honom dagligen, så måste livet gå vidare.
Mycket har hänt sedan jag tappade tråden här, och det känns inte som någon vidare idé att fortsätta spinna vidare på den här bloggen när huvudpersonen i den är borta.

Detta kapittel får nu anses som mer eller mindre avslutat, och jag kommer att fortsätta mitt bloggande på annan blogg nu när motivationen kommer krypandes.
Så fort sidan är byggd och klar så kommer jag att släppa den här, för er som vill följa mig och mina hästar vidare - och för er som inte vill det. Tack för den här tiden :)

Puss och kram!

Istrav

Idag var det istrav på siljan för hela slanten. Cubano skulle gå i det fjärde och sista loppet.
Vi kom dit i god tid, så att vi hann käka en halvkall hamburgare och kika lite på hur banan och publikplatsen såg ut. Trots att vädret inte var med oss, utan det blåste halvstorm och snöade småspik, så kom en hel det publik - jätteroligt!

Dagen bjöd på en hel del roligheter mellan loppen, bland annat en fin invidning, ett ponnylopp, ett lopp med kälke samt ett "kändislopp".

Invigningen

Cubano har lite trasslig att försöka sela och sätta på skydden när han fick stå utanför transporten istället för i gästbox, som han är van, så vi flyttade till slut in i transporten igen och selade färdigt där inne. Det var klart lugnare för alla parter, och framförallt varmare.

Han såg superfin ut i värmningen - kvick och pigg, precis som vanligt. Tempot var långsamt, men något annat kan man inte vänta sig med tanke på underlaget och banan.
Efter värmningen hade vi ingen box att gå in till, så vi plockade på Cubano sitt tjocka innetäcke och sen promenerade vi på den provisoriska "stallbacken" tills det var dax för start.

 I starten så tog han ledningen, men fick släppa efter ca 100m. Dock övertog han den efter ca 400m till och sedan höll han den.
Cubano och hästen som låg tvåa drog ifrån fältet med ca 500m kvar till mål och i sista kurvan såg det ut som att häst nr 2 skulle gå om.. Men nej då! Lilla, lilla Gocart-Cubano grejar biffen och vinner med två längder!

Jag skrek rätt ut av lycka, hästägaren blev intervjuad och Cubano fick segerdefilera med en fin rosett på sig. Duktiga, duktiga killen!

   

Detta är trav när det är som roligast! Trots att vädret var hemskt så är det helt klart värt allt frysande när man får se hästen man är med sätta nosen först över mållinjen. :)

Nu blir det lite mini-firande här hemma innan det är dax att gå tillbaka till verkligheten imorgon. 

Puss och kram! 

Promenad

Chica hade lämnat en del frukost idag med, inte lika mycket som igår, men ändå. Så nu börjar jag fundera på om hon helt plötsligt har kommit på att munkpepparn som hon får på morgonen är äcklig. Kan det kanske vara nåt sånt?
Hon är inte riktigt sig själv idag heller, även om hon är mycket piggare än igår och äter hö och dricker vatten. Jag provar ändå att halvera kraftfodergivan och ta bort munkpepparen, så får vi se om fröken behagar äta sin frukost imorgon eller om vi måste titta på andra alternativ.

Båda hästarna fick komma ut i skogen på promenad för hand idag. Chica älskar att få promenera för hand och njöt i fulla drag, och Groggis fick prova att vara utan bomull i öronen. Det märks att han är ovan att höra, men han klarade till och med av att en helikopter flög över stallet och dånade ordentligt utan att han fick spel.
Jag är mer än nöjd och han var suuuupertrött när vi kom tillbaka.

Det måste vara jobbigt att dels bli omskolad till ridhäst och dels höra alla intryck hela tiden - och så VM på det. Men jag tycker att han grejar det hela riktigt bra.

Min fantastiska mamma som var med på prommis idag <3

Puss och kram!

Vilodag med kolikkänning

Idag trodde jag att det bara skulle bli en snabbis till stallet med fix och pyssel, men icke. Istället blev det en heldag med en jäkla massa åkande hit och dit.

Jag och Sandra åkte upp vid lunch för att mocka och fixa mat. När jag mockat ur Chicas box och var i full gång med att städa åt Groggis så säger Sandra att det ligger massa mat kvar i Chicas krubba. Jo då, hela frukosten och halva kvällsmaten från igår ligger kvar. Konstigt värre, de älskar ju sitt kraftfoder?

Skickar upp Sandra till hagen för att hämta in Chica medans jag springer upp på logen och fixar maten.
In kommer en trött och loj häst med en temp som ligger en grad högre än normalt. Av med täcket och lyssna på magen - det låter lite.

Jag provar att lägga ur kraftfodret i en bytta och ger henne den istället för i krubban, då äter hon ca hälften medans jag gör rent krubban. Då kan det alltså inte vara helt stopp i magen? Hon står inne i boxen och halvsover i ett hörn medans vi fixar klart resten. Min tanke nu är att hon kanske blivit lite överhettad, då hon stått ute i sol och plusgrader med vintertäcke på sig. 

Hon får gå ut i hagen igen, denna gången helt naken. Sandra och jag åker och käkar lunch och fixar lite ärenden innan vi åker upp till stallet igen. In med båda hästarna, pyssla och borsta. Chica är fortfarande hängig och äter eller dricker inte. Nehepp. Ut och promenera, ringa veterinärer som inte svarar. Får till slut tag på en skapligt otrevlig distriktsveterinär som jag rådfrågar.

Vi kommer in igen efter ca 10-15 minuter, Chica dricker lite, kissar och börjar pilla lite med höet.
Jag måste hem och gå ut med hundarna, så jag lämnar Chica i Anna Carins vård medans vi är borta ca 30 min.
När vi precis parkerat bilen och är på väg ner till stallet igen får jag ett samtal från Anna Carin - hästen har bajsat! Hallelujah, prisa Jesus!

Efter ytterligare samtal med distriktsveterinären kommer vi fram till att hon ska promeneras ett par gånger till under kvällen. Vi åker hem till Sandra en snabbis och hämtar lite mer kläder och mobilladdare innan vi åker upp igen och promenerar Chica ca 20 min.
När vi kommer in igen dricker hon och äter hö och morot.

Jag kan andas ut nu och vi kan till och med åka hem, käka pizza på en kvart och hinna till bion för att se en film vi bokat platser till. Den ni!

Efter bion var slut, strax efter kl 23 så åkte mamma och jag upp och kikade till hästarna igen. Chica stod upp, hade ätit hö, druckit vatten och bajsat ännu mera. Nu hoppas vi att hon håller sig stabil under natten, för imorgon blir det skogspromenad för båda hästarna.

Nu - sova!
Puss och kram

VM-plåga och uteritt

VM-pesten har dragit igång med besked. Jag är inte imponerad - det är kaos med bilar överallt, det går knappt att ta sig in och ut ifrån stallet och folk vrålar ifrån stadion så högt att hästarna till och med blir skrämda ute i skogen. VM suger verkligen, och jag längtar ihjäl mig efter att det ska ta slut. Notera att detta bara är dag 1..

En bråkdel av bilarna som står parkerade på betesmarkerna..

Hur som..
Idag skulle mamma prova att rida Groggis medans jag skulle rida Chica runt skogen. Dock reste Grogg sig en bit med mamma och kastade sig åt sidan, så vi bytte och jag fick rida istället. Han provade att lägga i backen med mig idag igen, men efter ett snabbt pet på bogen med spöt så slutade han. Min förhoppning är att detta betéendet ska gå ur honom fort, för han är bra stor när han sätter igång..

Idag fick han prova det nya bettet också. Det verkar vara bra mycket mer populärt än det raka bettet vi hade innan. Jag har dock aldrig ridit på ett sånt här bett innan, men det spelar ju ingen roll - huvudsaken är att hästen trivs på det.

Han var supersnäll i skogen och slappnade av fortare idag. Vi travade lite på rakan, som vi brukar, och han behöll lugnet där med. Till och med när Chica travade på lite och vi kom en bit efter så fann han sig i det och höll sitt tempo. Sedan vände vi och gick hem igen. Han har som sagt gått jättemycket med ryttare nu på slutet, och har med största sannolikhet både lite träningsvärk och en del att smälta i huvudet.

Imorgon får både Grogg och Chica vilodag, och på lördag ser det ut som att en promenad skulle sitta fint för Groggis - bara få gå en sväng i skogen utan någon på ryggen och bara "vara" lite. Vi tror att det blir bra, sedan är det uppsittning på söndag igen.

Nästan en riktig ridhäst nu! ;) 

Puss och kram!

Första uteritten

Grogg får verkligen prova på sitt nya liv som ridhäst numera, och har fått gått mycket med ryttare sista tiden.

Idag fick han komma ut i skogen tillsammans med mamma och Chica och A-C och Maja. Vi tog en lagom lång tur på ca 30 min runt skogen, mest skritt och lite trav på rakan. Mer orkar hans lilla huvud inte i dagsläget. Man får tänka på honom lite som en treåring, korta stunders arbete med fokus på små vinster. 

Han backar fortfarande litegrann, mest när han ska stå still men även när det blir lite jobbigt, men ger man honom en liten pet med spöt på bogen så ger han sig på en gång. Så jag hoppas att det går att få ur honom det beteendet snarast. 

När vi kom tillbaka var har trött men nöjd. Dock trivs han inte på det raka bettet som vi köpte till honom, så vi fick åka till Norells och shoppa ett nytt som vi hoppas blir bättre.
Dessutom skulle de få in en remontnosgrimma som passar på PS-tränsen om några dagar, så då får även han gå på remont. Vilket han verka gilla bättre.

To be continued.. 

Hästarna skiter i om du är sjuk

Efter drygt 12 timmars sömn trodde jag att jag skulle vakna upp lite piggare, lite frächare och lite mera feberfri - tji fick jag.
Men som sagt, hästarna skiter i om du är sjuk, de vill komma ut ändå. Så ner med några värktabletter och iväg mot stallet. Idag fick jag skjuts av min snälla mamma, som även handlade lunch åt mig. Tack mamma! 

Grogg skulle motioneras idag, och Chica skulle få en välförtjänt vilodag. Jag hade sån tur att jag fick draghjälp ut med Groggis av två tjejer från stora stallet som skulle ut en liten sväng i skogen och sedan hålla till på banan. Så jag hängde på dem ut, och den Stora Röda skötte sig faktiskt långt över förväntan.

Han följde fint efter täthästen ute i skogen och var inte rädd för nåt, sedan jobbade han på så gott han orkade på banan. Vi testade till och med att trava lite idag, och det gick bra.
Jag tror dock att han kan vara en fyrgångare, då han visar en del tendenser till att vilja tölta när det blir jobbigt åt honom. Vi får se om det går bort med mer styrka eller om det kommer att utvecklas ännu mer. 

 

När vi var klara på banan så skulle Cubano gå sina intervaller i backen. Jag fick ett imorde av Kubens ägare, som även han ligger i influensan, där han undrade om jag kunde köra idag. Och jag hade minst  feber av oss två, så jag får köra häst ;) 

Han gick 9 intervaller upp för träningsbacken och kändes skaplig. Lite kantig, och blev lat i sista uppförlutet, men fram tills dess sprang han fint.

Planen är nu att det ska bli start på Istravet i Rättvik, om han kommer med.  

 Puss och kram!

Överraskning!

Från härlig galopp i solen till feber och soffläge. Jodå, visst har den fantastiska influensan drabbat även mig.
Som tur är har jag en fin vän som ställer upp som taxi och beridare av en häst när jag själv mest känner att jag kommer svettas bort i en feberfläck.

Sandra kom och hämtade mig hemma, runt 16.30-tiden och hjälpte mig sedan med sysslorna i stallet och med att rida Groggis. Chica ville jag rida själv, då hon skulle joggas för att få bort slaggprodukterna ur kroppen från igår och jag ville känna hur hon kändes.

Groggis fick prova Chicas remontträns med ledat rakt bett idag, eftersom han krånglat lite på aachentränset med rakt bett. Vet ej om det hör ihop med att han är ovan, eller vad det är, men jag tänkte att det kunde vara värt att testa iaf. Jag själv red Chica på hacket.

Trots tappert kraprande av ipren så kunde jag bara rida ca 20-25 minuter innan kroppen gjorde fruktansvärt ont, jag svettades som en gris och muskeln i min ena ljumske krampade järnet. Chica fick iaf jogga av sig den värsta träningsvärken och verkade nöjd i sin låååååga, långa form och med typ all tyngd i min hand. Hacket var inte ett genidrag från min sida, men men.

Jag hann inte titta speciellt mycket på Sandra och Grogg, men jag tror att hon var nöjd efteråt, och det är ju huvudsaken. Förhoppningsvis går denna influensa-släng över fort, så att jag kan komma tillbaka till ridningen igen.

Nu - sova.
Puss och kram!

Kruttanten

Jodå, än är det krut i tanten!
När vädret bjuder på strålande sol, några plusgrader och blå himmel - då måste man ju ut och galoppera! Så idag har jag och Chica varit ute och galopperat intervaller på rakan i skogen.

Vi började med en ordentlig uppvärmning runt skogen i skritt och trav uppför backar, sedan gick vi upp på travrakan där vi först travade bortåt och skrittade tillbaka. Mest för att kontrollera att bromsen fungerade något sånär. Sedan fick hon gå 3 intervaller med galopp bortåt, ca 200m, och jogg en bit tillbaka. 

Våran raka ser ut som så att man kommer ut ur skogen, runt en sväng och sedan är det ett lätt uppförslut till ett krön, en liten, liten sluttning nedåt i ca 75m, innan den planar ut i en korsning. Därefter kan man välja om man vill fortsätta rakt fram och nedför en ganska brant backe med en vändplan längst ned. Den backen brukar Cubano gå sina backintervaller i, och den är väl ca 300m lång, kanske?  

Idag galopperade vi bara till första krönet på rakan, och målet var att sakta ned innan det började luta lite nedåt. Det gick lite sådär, eftersom Chicas specialitet är att accelerera, så för varje intervall så kom vi längre och längre förbi krönet innan vi saktade ned. Sista gången kom vi nästan hela vägen fram till korsningen innan vi bröt av, men då hade hon bränt den mesta överskottsenergin och hade en sån bra galopp att hon fick rulla på tills hon inte orkade mer. Därefter skrittade vi runt skogen hem.

Tanten åkte in i duschen, stretchades ordentligt och fick bakbenen lindade innan hon åkte in i boxen för att torka. Medans hon stod inne fick Groggis gå lite akademiskt från marken på banan och när han var klar så fick Chica komma ut ur boxen igen och promenera bort den sista fukten.

Båda hästarna verkade nöjda när de kom in och det var jag med :)

alla ♡-ans

Firar alla hjärtans dag i stallet med en fin vän och en tur i skogen med båda hästarna.
Båda skötte sig prima, men efter ca 25 min så tog poletten slut hos Groggis och han blev kablonktrött. Man kan iofs inte förvänta sig så mycket annat när underlaget är så pass varierat.

Han verkade iaf tycka att det var roligt att komma ut, och det tyckte prinsessan med :)

En närmare presentation

Mellby Vodka, här känd som "Groggis" eller "Groggen" har nu bott hos oss i snart en vecka, så det är hög tid att han får en presentation. Så att ni vet vem det är jag pratar om ;)

Groggis är en varmblodstravare f-08, e: Mr Pine Chip. Han är fux utan tecken och ca 1 68-1.70 cm hög, ett höghus alltså.
Han kom till oss ifrån säter, eftersom han inte vill springa på travet, varken i vagn eller i monté.

Nu är tanken att han ska sätta muskler, skolas om till ridhäst och utbildas. Han har inte det typiska "travar-steget", utan han rör sig mer som en ridhäst. Lite långsamt, vilar mycket på steget och har stora rörörelser, så detta blir nog bra i slutändan :)
Han verkar iaf vara en trevlig individ med bra inställning.

Räkna till 10..

Och bara för att det gick så fint i förrgår, så går det åt hellskotta idag. Usch, vad jag har varit arg på den Stora Röda idag!

Idag visade han sig från sin absolut sämsta sida, tror jag. Det gick skapligt att sitta upp, men sedan lättade han i framdelen, slog i backen och kastade sig runt åt sidan så fort någonting inte föll herrn i smaken.

Mellan dessa "anfall" skötte han sig dock bra och jobbade fint genom ryggen. Tror att det hela handlar om att han är ovan med dressyrsadeln och med hur jag inverkar med mina hjälper, och att det kanske slår över lite i huvudet.

Vi gav oss iaf efter ca 25-30 min, när han slutat krångla och jag kunde komma åt honom utan att han reagerade åt fel håll.

Vi räknar till 10, tar ett djupt andetag och nya tag. I helgen ska han få komma ut i skogen med en kompis till mig.

Puss och kram

Första uppsittningen

Idag var det min tur att få prova att rida på Groggisen. Mamma fin-red lite igår, ca 20 min, men idag skulle vi snurra igång hjärnkontoret lite mer, tänkte jag. 

Vi höll oss väldigt basic - svänga, ställa, start och stopp. Han är en typisk travhäst att sitta på; man får välja mellan framåtbjudning eller bärighet. Vi valde att fokusera på formen idag, och på att få signalerna att gå fram. Han blev stark och försökte dra mig ur sadeln när det blev jobbigt, så då fick jag se till att stålsätta mig och att sitta stadigt. När vi rett ut det och han märkte att han inte kunde dra mig någonstans så gav han sig och vi kunde börja med lite övningar. 

Jag ställde honom både inåt och utåt på spåret runt fyrkanten, för att försöka få honom att hitta lite balans. Därefter gick vi vidare med att träna halter/igångsättningar. Han tar inte riktigt skänkeln och är inte speciellt reaktiv, men han gjorde så gott han kunde. Sen tog poletten slut och då gav vi oss och gick in.

Överlag, ganska nöjd. Men det kommer att ta massor med tid att bygga upp muskler på honom. Men man får väl se det som ett projekt :) 

Sadelprovning och ihopsläpp

Idag hade vi bokat in en sadelprovning hemma i stallet med personal från Norells hästsport - där kan vi prata om personlig service. Tjejen som kom ut till oss var jätteduktig och såg snabbt vad som behövdes göras med sadlarna, och vilken skillnad det blev! Att jag inte gjort detta tidigare..

Tyvärr är hästarna så olika i kroppen att de inte kan dela på sadlarna, så vi passade in dressyrsadeln åt Groggis och allroundsadeln åt Chica.

Därefter tömkördes Groggisen på banan en kort stund. Han hade ingen aning om vad han skulle göra, och i ärlighetens namn inte jag heller. Så vi bara pulsade lite i snön, testade att svänga och sedan gav vi upp. 

Senare på kvällen bestämde vi oss för att släppa ihop Chica och Groggis en stund, så att de fick vänja sig en stund med varandra innan de ska gå ihop hela dagen imorgon. Det var det mest odramatiska ihopsläppet jag varit med om - helt lugnt. Groggis tog det helt coolt och lät Chica bestämma bäst hon ville. Och jag tror till och med att Chica blev lite kär. Den ni! 

 

Imorgon ska mamma testa att rida på honom. Hoppas han är lika cool då som han varit idag.

Puss och kram!

Life is funny sometimes

Jag hade inte planerat att skaffa någon ny häst efter att jag miste Göran. Han har tagit upp allt utrymme som fanns i mitt hjärta och jag kommer aldrig mer att få en sån fantastiskt underbar häst. Jag har accepterat det.

Men så bara ramlade han på oss, och idag klev han ur transporten på Stora Hälla. Jag hoppas att detta blir bra. 

Massagekurs dag 2

Idag var det dax för den praktiska delen av kirsen i equiterapi för Li Johansson. Vi höll till i ett stall på Rättvikstravbana där vi fick dela in oss i grupper om 3-4 pers och klämma, stretcha och trycka lite på orimligt snälla unghästar.
Våran var en fyraårig varmblodshingst som var lugnet själv - helt fantastisk häst! Han stod som ett ljus medans vi drog i ben, bogblad och svans, tryckte på stresspunkter lite här och där och gnuggade på musklerna. 

Helgkursen har varit skitbra, rent utsagt!
Första dagen med teori för att förstå vad, hur och varför man ska massera, stretcha och trycka på stresspunkter. Andra dagen fick vi prova oss fram och känna vart stresspunkterna sitter, hur vi ska hålla benen när vi stretchar för att undvika att skada oss och hästen, vad vi letar letar efter för känsla samt hur vi ska använda vår egen kropp mot hästens. 

Även diskussionerna som uppstår mellan hästfolk som kommer ifrån olika inriktningar, men som alla strävar mot samma hästhälsa, var helt otroligt intressanta. Fick bland annat ett tips om att om man har en väldigt stel häst/en häst som ofta får korsförlamningar så kan man ge ett lagerblad per dag i maten. Lite hokuspokus, men det ska tydligen fungera. Jag tänker prova och se vad som händer. 

Allt som allt - Så sjukt intressant och väldigt givande! Jag äe tokinspirerad och vill bara lära mig mer!
Hoppas på en uppföljande kurs inom en snar framtid.

🔝Våran nya kompis, Viggo, som tyckte jättemycket om Annas hår ;) 

Puss och kram! 

Inspirerad

Idag hade jag och Anna ifrån stallet våran första dag på helgkursen för equiterapeut Li Johansson. Jag har precis landat i soffan med huvudet fuuuuullt med massagetekniker, stresspunkter, stretching, ridtekniker som öppnar upp musklerna och en massa annat. Trött som tusan nu, men så sjukt inspirerad!

Vi  träffades, 22 personer, i Abf Moras lokaler och hade lite teoretisk genomgång av hästens muskler, leder och tryckpunkter, massagetekniker, stretching och frågestund. Otroligt intressant när hästmänniksor från alla möjliga olika grenar samlas och ventilerar frågor, problem och idéer.
Jag har nu huvudet fullt med funderingar och även fått svar på frågor jag inte ens visste att jag hade.

Vi var så inspirerade efter dagens kurs att vi trotsade snöstormen, plockade fram två sockerbitar som vi skrittade och travade över, testade att rida med rätt och fel sittben i båda varven och körde lite stretching och morotstrick efter passet.

Har nog haft ett av de bästa passen hittills på Chica idag. Hon fick riktig snurr på bakkärran efter att vi gått över bommarna några gånger i båda varven och orkade hålla en jättefin, lugn och luftig trav i en lång-låg arbetsform. Jätteduktig häst!

Stretchingen efter passet måste vi öva lite på. Hon slappnar av en halvsekund, blir sen lite skraj och drar tillbaka benen. Ska fråga Li imorgon vad jag kan göra för att hjälpa henne att våga slappna av.

Imorgon ska vi vara på Rättviks travbana och knåda på travhästar. Ska bli så kul att se hur vi ska göra och sedan få känna på hur det ska kännas "på riktigt ", så man vet hur man ska hålla i benen och vilken känsla man ska sträva efter i händerna.
Så peppad! :)

Puss och kram!

Falun i ett nötskal

Var ute och red en sväng runt skogen igår när jag fick syn på den här skylten:

Någon på Falu kommun hade uppenbarligen enorm otur när hen tänkte. Hur kan man vara så dum så att man låter skotrar köra på en led där vi får rida?
Den som beslutat om denna "gemensamma led" vet besvikligen inte hur en häst fungerar, men detta är som bäddat för katastrof.
Bra, falun. Ni nästan ber om en olycka. 

/En som inte gärna vill rida i skogen längre

Livet lunkar på

Livet går på nåt konstigt sätt ändå vidare, trots att min stora kärlek inte finns med oss längre.
Men det är tomt. Otroligt tomt. Ingen som gnäggar gällt på morgonen när vi kommer för att ge frukost, ingen som otåligt skrapar med frambenen i boxen för att komma ut. Eller otåligt skrapar med frambenen vid grinden i hagen för att få komma in. 

Små saker, som man vant sig med och som lyser med sin frånvaro. Det ekar istället tomt.
Men livet måste fortsätta, även fast det ibland känns som att hjärtat ska brista och man kämpar sig fram i sirap.  

Vi har fortfarande en häst kvar.

Igår var jag ute och red för första gången på drygt två veckor. Chica var pigg och glad, men lite stel -  Men vem är inte det? - och idag fick vi sällskap av snälla Anna Carin och hennes Maja.
Det är lättare att komma ut med sällskap, och mycket mysigare.
Vanligtvis brukar jag vilja rida själv, men just nu känns sällskap som en alldeles utmärkt idé.

Vi tar en dag i taget. 

Alla sagor har ett slut, och så även våran.

Min bästa vän, min stora kärlek och mitt allt. ♡ 
När jag först såg dig så var det kärlek vid första ögonkastet.

Jag har aldrig kunnat önska mig en bättre häst, jag har aldrig ångrat att du fick flytta hem till oss, eller att det var dig jag fick spendera mina dagar med.

Jag väljer att minnas dig som den magnifika, fantastiska häst du var - vacker, klok, självklar och otroligt snäll. En kämpe in i det sista. 

Jag kommer att sakna dig varje minut av varje dag.
Sov gott, hjärtat. Vi ses igen. 

   

 

  

  

  

  

 

 

 

  

  

  

 Jag älskar dig.

Ibland suger livet.

Precis efter att jag slutat skolan idag så ringer mamma. En kvinna som bor på gården har ringt henne och berättat att Göran ligger ner i hagen, i snön, och att vi måste åka dit på en gång.
Jag får totalpanik och tänker att "antingen så han han kollik eller så dör han".

Det känns som att tiden går i slow motion tills vi är uppe i stallet, men när vi kommer upp så står han upp och äter. Puh, ingen kollik alltså.

Jag tar med honom in från hagen och sedan får han stå inne fram tills våran veterinär Ingela kommer.
Han beter sig konstigt inne. Som att han är frustrerad. Han skrapar med frambenen oavbrutet och snurrar i boxen, och han slutar inte förens jag hämtar in Chica.

Ingela får förhinder på kliniken, troligtvis en annan patient, och kommer till oss kl 19. Hon tittar på när han går och travar lite, testar balansen i bakdelen och känner igenom honom inne i stallet. Han tappar hela bakdelen om hon drar honom i svansen, han kan inte parera, och ryggontet har spridit sig längre fram.

Jag konstaterar att jag inte vågar ställa en häst som inte kan hålla balansen och som har ont på en transport till Ultuna, och sedan riskera att få åka hem utan häst.
Så jag tar det tuffaste beslutet jag tagit i mitt liv i samråd med veterinär Ingela, och vi bestämmer oss för att det är dax för Göran att vandra vidare till de evigt gröna ängarna. Han ska få slippa ha ont och vi kan inte göra mer för honom nu.
 
Han får nu smärtstillande för att slippa ha ont, så att han kan leka så mycket han vill på dagarna ute i hagen, om han vill.
Datumet är satt. Mitt hjärta blöder. Jag gör inte mycket annat på dagarna än grinar ögonen ur mig och försöker att umgås så mycket jag kan med Göran. Men han är lugn. Det är som att han vet.

Nu ska vi bara ägna oss åt att pussas, mysa och äta bananer tills vi storknar.

Dagen D

Inga positiva besked idag. Göran har ont i sina bakben och det har gått upp i ryggen, troligtvis pga han spänner sig. Det är inte roligt alls att se sitt hjärta ha ont.
Vi har fått en remiss till Ultuna, där vi ska röntga bäckenet. Sen får vi se hur det går därifrån.

Skittråkigt känns det just nu. 

Snökaos

Det finns vissa dagar då man känner att "fasen, vad nice det hade varit att ligga i soffan hela dagen och käka ostbågar" istället för att promenera upp till stallet och mocka skit. 

Idag var en sådan dag. 

 

Vi har snöstorm deluxe ute - det blåser från alla håll och kanter och det kommer massiva mängder snö. På tvären. Hörde att vi ska få typ 3-4 dm på ett dygn? Vart kommer all den här snön ifrån?! Det har inte varit vinter på hela vintern, så kommer det nu? Bestäm dig, vädret. 

Dagar som denna är det, handen på hjärtat, inte jätteroligt att gå upp till stallet. 

 

Det var ingen idé att försöka få till någon form av ridtur alls. Bara att försöka ta in båda hästarna från hagen var ett äventyr i sig. Vissa gånger kanske man borde gå två gånger istället för att tänka "det här går bra". Men trots att Chica reste sig, Göran sprang på tvären och jag hade så mycket piskande snö i ansiktet att jag inte såg ett dyft och det kändes som att stå i en vattenspridare så tog vi oss in i stallet, allihopa samtidigt. 

 

Hästarna fick bortborstat de värsta snö-/iskristallerna som fastnat i ansiktena på dem, blev pussade på och fick sina varma innetäcken på sig. Sedan fick jag och hundarna skjuts hem av mina grannar och räddare i nöden, som också har häst på gården - jag tackar allra ödmjukast för det! 

 

Så, kortvisit i stallet idag, men hästarna verkade nöjda ändå. Sen fick jag äntligen sitta i soffan och käka ostbågar. Det var en sån dag idag, helt enkelt. 

 

Puss och kram!