Värmebölja 2.0 och sjukstuga

Det har varit tyst här ett tag igen nu. Anledningen till det är att nästan all min vakna tid går åt till att driva sjukstuga uppe i stallet.

Göran gjorde sig illa i hagen förra söndagen när hela flocken på 7 killar bestämde sig för att busa loss ordentligt och flirta hejvilt med brudarna på andra sidan staketet.
Jag såg dem rejva loss ordentligt och dra i full kareta rätt igenom hagen för att sedan stanna utanför brudarna och busa med varandra.
Plockade in Göran och Kuben 5 minuter senare och då var Göran "konstig" när han rörde sig.
Gick ut med honom till en kompis som fick springa med honom. Hon han springa 4 steg innan jag skrek rätt ut och vi konstaterade att jo, nog är han halt alltid. Tån på vänster bak släpade och han verkade lite slut.

In i stallet igen och ringa distriktsveterinären på jour. Dock kom de ej ut och tittade eftersom vi förmodade att det var en sträckning. Boxvila 1,5 dygn, sedan ut i sjukhagen på dagarna. 

Under tisdagen och onsdagen blev han allt bättre och vi tog 10 minuters promenad på kvällarna.
På torsdagen så kom samma kompis som hade fått springa med honom på söndagen och berättade att Göran var så svullen i sitt vänstra bakben. Upp i sjukhagen och titta - jo tack, en svullnad stor som en halv handboll satt på insidan av vänster has och en bit upp på lårmuskeln. Bara att ringa närmsta veterinär, i Wilkesbacka, för att få en tid på klinik, lasta och åka. 

Vi kommer fram till Wilkesbacka där Göran blir ordentligt genomkollad, klämd på och sprungen med. Veterinären konstaterar en svullen senskida i hasen och vi bestämmer att vi ska röntga benet, eftersom vi ändå var på plats. Göran sederas, och vi hinner ta två röntgenbilder innan veterinären konstaterar att utrustningen inte vill fungera. Nehepp. En timme senare får han upp två bilder i datorn, men då har Göran redan vaknat och eftersom datorn startats om en si sådär 4 gånger så är det ingen idé att försöka igen. In med hästen i åklådan och åka hem igen, tyvärr inte jättemycket mer kloka än när vi åkte.

Svullnaden försvinner och hältan blir marginellt bättre under helgen men min magkänsla säger att någonting inte står rätt till. Göran fortsätter att gå i sin sjukhage och på måndagen ringer jag till Rättvikskliniken för att få en tid där istället. Vi får komma redan dagen efter, tack vare en supersnäll sköterska som lyckas trolla lite med tiderna.

Tisdagen kommer och vi lastar och åker. Väl framme möts vi av våran "husveterinär" som sett Göran en del innan och som även hon gör en grundlig genomgång. Det springs, böjs, känns, kläms och tillslut så röntgas och ultraljudas det.
Göran röntgas i hasen, i bakknät och i benet däremellan (kallade hon det för "skanken", kanske?).

Inga lösa benbitar hittas, hasen ser fin ut och knät likaså. Däremot hittas någonting litet och underligt i "skanken". Då veterinären aldrig sett nåt liknande så skickar hon bilderna till Ultuna i Uppsala, så nu väntar jag bara med spänning på vad de ska svara från Ultuna. Vi går vidare med ultraljudet som visar en "skaplig" blödning på insidan av vänster bakben, vilket då kan förklara varför han varit så svullen.
Hon sätter in smärtlindring och sen får vi åka hem.

Göran har nu stått på boxvila sedan dess med undantag för att han får komma ut på morgnarna ca 15 min och äta lite gräs. Tanken är att han sen ska kunna gå ute i sjukhage lite på kvällarna. Mer än så törs jag inte göra medan vi väntar på svaret från Ultuna.

Så såhär har vi det just nu! Dessutom är det mellan 28-32 grader varmt på dagarna och jag smälter bort i en liten pöl bara av att titta ut genom fönstret. 

Needless to say; Chica är också avställd tills vädret blir lite mer humant. 

Puss och kram!