Idag var det Gemmaträning igen, äntligen! Vi fick ju skjuta lite på det en vecka, då jag jobbade förra söndagen, men nu är vi igång igen och kan förhoppningsvis köra på träning varannan vecka som vi brukar.
Jag och Göran fick jobba mycket med traven idag, eftersom vi har haft svårt att hålla en civiliserad trav utan att "ånga iväg" för mycket. Dock har vi gjort stora framsteg med takten, och stundtals är han nu jättefin och tar för sig med stora, mjuka kliv. Dock har jag inte alls velat söka sig nedåt, mot formen, i traven, vilket vi fick jobba mycket med idag. Den enda nackdelen med att han är så travsäker och van med att trava framför vagn (när man håller på att skola om till ridhäst), är just att huvudet är typ i ansiktet på en själv.
Vi fick göra en övning på volt, där jag skulle rida lätt och tänka lite "lätt sits", alltså sitta lite "framåt" i sadeln, samtidigt som jag fick ha väldigt låga händer och jobba med att röra på bettet. Göran blir oerhört frustrerad när han inte förstår vad vi är ute efter, och när han blir frustrerad så blir han väldigt stark och bockar. Han tar till bockandet speciellt när det blir för mycket grejsande i munnen på honom, vilket jag försöker att hålla till ett minimum. Vilket är otroligt svårt när det är det som nästan hela övningen går ut på.
Jag känner på Göran direkt när det är en bock på gång. Han spänner hela kroppen så att han blir spikrak, och det går inte att påverka honom alls, sedan går han oftast ett par steg rakt åt sidan, för att sedan bocka genom hela kroppen. Som tur är är han så otroligt mjuk och smidig att han liksom "hoppar" genom bockningen och avslutar med en bakutspark, så det är inte alls svårt att sitta kvar. Värre hade varit om han hade varit mer "kantig" i sin rörelse och mer fått en katapulteffekt.
När jag sedan försökte påpeka att jag tycker att bockningarna blir ett resultat av att han blir frustrerad på grund av för mycket joxande i munnen så fick jag höra att "Jamen, man rider ju inte in en häst om man är rädd att ramla av. Eller hur?" Vilket är en sådan sak som man absolut inte kan säga till mig och tro att jag ska acceptera det. Såna kommentarer får det lite att slå slint i huvudet på mig, och jag vill bara visa att "Närmen nu jävlar!", haha. Jag är inte rädd att ramla av, vore jag det hade jag aldrig hållit på med hästar över huvud taget, än mindre köpt mig en unghäst. ;)
Jag måste erkänna att jag fortfarande är lite skeptisk till metoden, men kommer att ge den några försök till, men fungerar det inte tills nästa träning så får hon hitta på någonting annat.
Görans arbetsvilja och inställning är någonting jag aldrig upplevt hos en annan häst innan, och jag vet att bara polletten trillar ner så kommer han att att gå i form i traven så mycket han bara orkar, för att det är det jag frågar efter, Gulle-häst. <3
Puss och kram!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar