Söndag

Dalahoppet och SM är nu slut för i år, och det har varit otroligt roligt att få vara med och jobba! Gled ju, som jag berättat innan, in på en räkmacka och är otroligt tacksam att jag hamnade uppe i domartornet. De dagar jag jobbat så har jag suttit på första parkett och sett alla ritter från den bästa vinkeln, och de dagar jag inte jobbat så har jag bara njutit av att titta på otroligt fina hästar, umgåtts med mina hästintresserade  vänner och spanat in shoppingen. Vädret hade dock kunnat vara bättre, men trots regnet var det en imponerande mängd publik och inte många sura miner under finaldagen - jättekul!

Jag shoppade inte alls mycket i år, men är nöjd med det jag fick med mig hem.
Impulsköpte ett hackamore, och ett par dösnygga bruna kroko-mönstrade/lack sporremmar.
Åh, längtar tills mina stövlar är lagade, så jag kan använda sporremmarna till dom. Brunt är döläckert - så är det bara.
Hackamoret inköptes i första hand för att testas på Chica, men jag var så klart tvungen att prova det på Göran med. Överraskad av resultatet - bettlöst är ju trots allt någonting jag anser vara trams, även om hack känns aningen mer "stabilt". Ska bli spännande att se om det ger något resultat med Chica.  

 


 Puss och kram!

Impulsköp

Högst oklart detta. På så många nivåer.

Skogspromenad

Nyss hemkommen ifrån att ha kört en tur i skogen med Kuben, i pissregnet.
Kuben var hos veterinären igår morse och fick grönt ljus! Nu ska han skrittas igång framför vagn ca 30 min varannan dag.
Hästägaren följde med i rockarden, men jag fick hålla i tömmarna och styra honom runt vändan som han ska gå nu i ca 2 veckor-någonting.

Det märks inte att han har stått i sjukhage i två veckor och inte aktiverats alls. Han har hur snäll som helst! Lite tittig, men det får man vara när man är 4 år. Vi mötte till och med två stycken fyrhjulingar på rakan där vi tränar hästarna och kom förbi utan att genomgå någon större kris. ;)  

Puss och kram!

Skogstrimning

Varför har jag inte tänkt på innan att vi kan träna på alla svåra saker i skogen också?! Vanligtvis brukar jag bara trimma våra läxor och svårigheter på banan, och när de sitter så kan jag rida övningarna ute i skogen med. Men idag provade jag att trimma lite när vi var ute i skogen och träna mer på det här med att han ska bära sig i form i traven - och det gick så mycket bättre!

Vi började med att trava våran "vanliga" backe där vi nästan alltid travar eller galopperar. Där blev han väldigt stark och ville dra iväg i galopp, jag var väldigt noga med att han skulle trava långsamt och i samma takt hela tiden, samt att jag inte skulle fastna i handen så att vi inte skulle hamna i en dragkamp. Korta, snabba förhållningar och mycket inverkan med sitsen är det som fungerar allra bäst.

Han gav sig relativt fort och jag kunde koncentrera mig på att få honom mjuk och formbar genom att ställa och böja sidorna samt flytta lite skänkelvikningar några steg åt båda hållen. Vid slutet av backen så hade han sänkt huvudet, tuggade fint på bettet och han kändes mjuk och smidig som en katt.
Saktade av till skritt och fortsatte att jobba skritt i form på kort tygel. Han tog alla halvhalter och små, små vikthjälper super.

Kom upp på rakan där vi tränar hästarna framför vagn och skulle prova att trava i form där också. Dock blev han lite väl taggad, eftersom han brukar få pinna på ganska bra där när han har vagn efter sig. Dock fortsatte jag att vara väldigt konsekvent med att han inte fick dra och galoppera och att han inte fick hänga sig i handen på mig. Han lossnade några steg åt gången och traven förändrades helt. Den blev stor och luftig, och det kändes som att han höjde ryggen en meter. Sjukt häftig känsla!

Efter att vi travat på rakan så skulle vi skritta hemåt. Han hade blivit så lös och fin i kroppen att han skrittade mig ur sadeln flera gånger. När han blir ordentligt lösgjord i ryggen och verkligen börjar jobba med rumpan så känns det som att varje steg är flera meter långt! Han har brottom annars och en snabb skritt, men det är ingenting emot hur skritten blir när han är loss i kroppen. Mums!

 
Tjockisuppdatering på gräsmagen: Den är brutal. Det ser ut som att han ska föla tvillingar! Tur att jag har semester så att vi kan sätta igång och träna ordentligt nu. På måndag blir det tur med vagnen, om det inte blir riktigt fulväder.

Puss och kram! 

Vyn ifrån domartornet

Det är inte helt fel att sitta här uppe, faktiskt! Speciellt inte när det spöregnar utanför ;)

Puss och kram!

Travare kan inte galoppera

Idag har jag två av två gånger fått frågorna "Men.. hur har han det med galoppen? Funkar det?" från två olika personer när jag sagt att jag har en kallblodstravare. Detta stör mig så sjukt mycket. Folk som inte har en aning om hur min häst ser ut eller vet vad han går för har mage att fråga om han "kan" galoppera. Det är en häst, självklart kan han galoppera. Visst, det finns de hästar, och speciellt då varmbloden, som har rykte om sig att ha en fyrtakig galopp och sakna "svävmomentet" i galoppen, men det är långt ifrån alla. Dessutom är den fyrtaktiga galoppen någonting som jag upplever är relativt lätt att arbeta bort.

Folk bryr sig inte om att det är ett kallblod jag har, de hör "travare" och sen har de bestämt sig för att tro på de fördomar som finns. Intressant, tycker jag, men otroligt irriterande.
Folk behöver träffa fler travare, av alla typer. Mer arbetsvilja och vänlighet får inte plats i en hästkropp.
Nu låter jag som en tjurig ridtravar-kärring, men då får det vara så. Människor som inte tagit chansen att på ett eller annan sätt träna eller jobba med en travhäst har definitivt missat någonting. Det finns ingenting som kan ändra min åsikt där.

Men, som sagt, människor som inte sett min häst har ingen aning om vad han går för. Hans utveckling och våra träningar det senaste halvåret har bara gått framåt och vi jobbar med sådant som alla andra unghästar jobbar med - oavsett ras. Takt, bärighet, bjudning och form. Punkt. 

Tänkte visa lite bilder från idag, man får passa på när man har en snäll kompis med sig! Dock sjukt taskig kvalitét, då de är tagna från en film, men ni får stå ut.
Man kan i alla fall inte klaga på varken fram- eller bakben på den här killen!
Min stjärna, jag tror stenhårt på oss.
 
 

Puss och kram!

Dalahoppet/SM

I söndags så drog Dalahoppet/SM-veckan igång här i falun. Jag gled in på en räkmacka genom en av mammas jobbarkompisar, och sitter nu som tidtagare i domartornet, haha! Sjukt soft, roligt och bästa utsikten på hela stället. Från tornet ser vi hela framhoppningen, hela tävingsbanan och nästan allt som pågår runt omkring. Dessutom blir vi serverade fika under passens gång ;)
Ska sitta imorgon, fredag och söndag denna vecka. Även om jag inte är speciellt intresserad av hoppning, så finns det väldigt mycket fina hästar att titta på!
 

 

Årets sämsta bild på framhoppningen. Ska försöka ta en från domartornet imorgon :) 

 Puss och kram!

Söndag = Gemmaträning

Idag var det Gemmaträning igen, äntligen! Vi fick ju skjuta lite på det en vecka, då jag jobbade förra söndagen, men nu är vi igång igen och kan förhoppningsvis köra på träning varannan vecka som vi brukar.

Jag och Göran fick jobba mycket med traven idag, eftersom vi har haft svårt att hålla en civiliserad trav utan att "ånga iväg" för mycket. Dock har vi gjort stora framsteg med takten, och stundtals är han nu jättefin och tar för sig med stora, mjuka kliv. Dock har jag inte alls velat söka sig nedåt, mot formen, i traven, vilket vi fick jobba mycket med idag. Den enda nackdelen med att han är så travsäker och van med att trava framför vagn (när man håller på att skola om till ridhäst), är just att huvudet är typ i ansiktet på en själv.

Vi fick göra en övning på volt, där jag skulle rida lätt och tänka lite "lätt sits", alltså sitta lite "framåt" i sadeln, samtidigt som jag fick ha väldigt låga händer och jobba med att röra på bettet. Göran blir oerhört frustrerad när han inte förstår vad vi är ute efter, och när han blir frustrerad så blir han väldigt stark och bockar. Han tar till bockandet speciellt när det blir för mycket grejsande i munnen på honom, vilket jag försöker att hålla till ett minimum. Vilket är otroligt svårt när det är det som nästan hela övningen går ut på.

Jag känner på Göran direkt när det är en bock på gång. Han spänner hela kroppen så att han blir spikrak, och det går inte att påverka honom alls, sedan går han oftast ett par steg rakt åt sidan, för att sedan bocka genom hela kroppen. Som tur är är han så otroligt mjuk och smidig att han liksom "hoppar" genom bockningen och avslutar med en bakutspark, så det är inte alls svårt att sitta kvar. Värre hade varit om han hade varit mer "kantig" i sin rörelse och mer fått en katapulteffekt.

När jag sedan försökte påpeka att jag tycker att bockningarna blir ett resultat av att han blir frustrerad på grund av för mycket joxande i munnen så fick jag höra att "Jamen, man rider ju inte in en häst om man är rädd att ramla av. Eller hur?" Vilket är en sådan sak som man absolut inte kan säga till mig och tro att jag ska acceptera det. Såna kommentarer får det lite att slå slint i huvudet på mig, och jag vill bara visa att "Närmen nu jävlar!", haha. Jag är inte rädd att ramla av, vore jag det hade jag aldrig hållit på med hästar över huvud taget, än mindre köpt mig en unghäst. ;)

Jag måste erkänna att jag fortfarande är lite skeptisk till metoden, men kommer att ge den några försök till, men fungerar det inte tills nästa träning så får hon hitta på någonting annat.
Görans arbetsvilja och inställning är någonting jag aldrig upplevt hos en annan häst innan, och jag vet att bara polletten trillar ner så kommer han att att gå i form i traven så mycket han bara orkar, för att det är det jag frågar efter, Gulle-häst. <3

Puss och kram!

High on life

Det finns ingen bättre känsla i hela världen, än att skritta ut på långa tyglar i skogen på en häst som man litar på till 100% och mer ändå. Göran är en sån häst som går att lita på, och som jag alltid litar på, i alla lägen. Det är ytterst sällan han blir rädd för någonting, och de få gånger det väl händer så rycker han mest till.

Han skulle göra vad som helst för mig, och jag för honom. Att veta det och att framför allt känna det, är en helt fantastisk känsla. Jag skulle aldrig byta bort min fina prins mot allt i hela världen. Ingenting slår den känslan jag känner när vi är tillsammans. Ren och skär lycka.

 
 Hjärtat var så himla lugn och fin på turen. Förstod sedan varför när vi kom hem. Så fort jag satt av och spände upp sadelgjorden så ställde han sig och kissade. Stackars lilla skrutten har varit jättekissnödig under hela turen och inte sagt någonting!

Puss och kram!

Tjock, tjockare, tjockis

Göran och Chica har nu gått på bete i snart en vecka. Chica ser skaplig ut fortfarande, trots att hon fått vila hela veckan, men Göran.. Han som blir tjock av att bara titta på gräs har gått upp säkert 75kg den här veckan. Tänkte egentligen låta dem vila hela veckan ut, men när jag möttes av Görans gräsmage i hagen idag så fick det vara nog med vila.

Båda hästarna har skrittats ute i skogen i ca 40 minuter. Göran var pigg och glad och fick skritta på lång tygel nästan hela vägen. Chica var istället väldigt nervig och skyggade en del i början på turen, så hon fick jobba lite mer. Inga avancerade grejer, mest lite ställning/böjning och flytta några steg åt sidan. Kom fram till att om jag "öppnar" min högra höft mer när jag rider Chica så får jag med mig hela hennes högersida mycket lättare, woho! Väldigt uppskattat av mig, mindre uppskattat av Chica, men hon jobbade på fint och kändes trots vilan smidig. 

Nu är tanken att de ska skrittas tills mitten på nästa vecka, sen ska de joggas igång ett par dagar och sedan är den Gemmaträning på söndag. Sen skaaaa vi komma igång med körningen ordentligt veckan efter midsommar, då jag går på semester. Då jävlar för gräsmagen passa sig!

Tjockis deluxe. Blir bantning för både matte och häst i sommar!

Sötaste lappen!
 

Chicas första "bebis" Cubano (-09) har kommit hem ifrån proffsträning då han fått en skapligt ful spark på ett framben och behöver vila en stund framöver. Jag tänkte att mina hästar skulle få lite "godis" efter ridningen, men Chica blev utan då sonen fått tag i hinken på foderhyllan och hällt ut det lilla som fanns däri på sin "stalltant", haha! Så kan det gå! ;)

Puss och kram!   

Party 'til you pass out

Livet är hårt när man är ute och rejvar hela nätterna.

 

 
 Puss och kram!

Promenad

Matte tvingade med en av sina tvåbenta vänner upp till stallet för en hästpromenad idag. Göran var ungefär så imponerad som han ser ut på bilden, Chica var desto gladare, då hon faktiskt tycker om att promenera. 

 

Detta var första "utflykten" sedan betessläppet. Tänkte att båda hästarna ska få ta det lite lugnt nu, den första veckan så att deras flockar hinner sätta sig ordentligt. Sedan ska vi träna som vanligt under sommaren, har vi tänkt. Och förhoppningsvis kan jag och Göran debutera LC:1 eller någonting liknande i slutet på denna säsongen.

Puss och kram!    

Betessläpp (- Bildbomb!)

 Idag släppte vi våra godingar på bete på gården! Göran får gå med samma gäng som han stod med i slutet på förra betessäsongen, ett gäng med 6 andra valacker. 2 stora hästar och 4 ponnyer är de sammanlagt, och de kom super överens förra året.
Släppet idag var otroligt odramatiskt. Nästan inget pip och skrik alls, inga sparkar och inga bråk över huvud taget. Bara lite bus och kärleksfullt "gnabb". Göran verkar dessutom ha lugnat sig enormt under året som gått, han var inte "hingstig" alls och försökte ej utmana de äldre valackerna för ledarpositionen.

Chica, som ej gått hemma på bete på några år då hon varit borta på beteckning, får gå med 5 andra ston i nästan samma ålder som henne själv. Med 6 stycken medelålders tanter i en hage så blev det aningens mer pip och skrik än hos grabbarna, men även det ihopsläppet var väldigt odramatiskt. Inget bråk alls, men stona delade upp sig i två "flockar" när de hälsat klart och spanat in varandra färdigt. Chica fick en ny bästa vän i Görans ex-flickvän "Maja", vilket var oväntat, men väldigt roligt! 

Älskar att se mina hjärtan så här glada! <3
Puss och kram!

Hingstbete för bebis

Idag har vi varit och lämnat iväg den här underbart vackra killen på hingstbete. De är 6 stycken små ettårs-grabbar som går i en superfin, jättestor hage och bara vara hästar. Hoppas att han växer på sig ännu lite mer och att han får leka och busa ordentligt med de andra pluttarna. Nu är det supertomt i stallet! Extremt nyfiken på hur han kommer att se ut när vi hämtar honom i höst! Han är stor och välvuxen redan nu som åring och dessutom en fröjd för ögat, ska bli spännande att se hur mycket han utvecklas på en sommar. :)

Puss och kram!

Gemmaträning igen!

 Idag hade vi våran "riktiga" träning, även kallat vanlig dressyrträning. Jag och Anna skrittade fram våra hästar för hand på grusvägen utanför banan innan Gemma dök upp, och sen var det bara att köra på. Vi började med lite lösgörande arbete på 20-metersvolt. Vi fick rida "hörn" på volten och göra en kvarts framdelsvändning i varje "hörn" i båda varven.

Efter det så fick vi trava fram, och sedan plockade Gemma fram det tunga artilleriet - följsamhet i trav utan stigbyglar. Huuuuuuh! Med en häst som gladeligen skjuter över en helt och håller på höger sida är detta en extremt svår övning, men ack så nyttig. Vi skulle bara sitta ner och följa med hästen, utan att inverka mer än nödvändigt med våra hjälper - skiiiiitdrygt! Men jag tycker att vi fick otroligt bra tips på hur vi skulle lösa problemet med att de skjutsar över en på höger sida när vi rider åt vänster varv på volten. Och när jag väl hittade läget jag skulle sitta i, där jag hade bäst balans och satt mest avslappnat, så blev det en väldig skillnad på Göran. Han kom ifrån sin korta, trippiga gång med höga framknän, och bjöd mer framåt och tog ut steget fint. Väldigt häftig känsla!

På slutet fick vi dessutom busa loss och testa på lite galoppfatningar från hörnen och på långsidorna. Göran kom loss ordentligt och buset bara lös i ögonen på honom! Han tog dessutom ett par väldigt fina galoppfattningar och höll en enorm galopp med fin, om än något snabb takt.

Vi fick som läxa att öva mer på att sitta ner i traven utan stigbyglar och bara sitta ner utan att bråka om takt och form osv. Sedan ska vi öva mer på att fästa galoppen med hjälperna.
Nu känns det som att vi är på god väg i utbildningen. Sätter vi bara hjälperna nu så kommer vi kunna fokusera på takt, styrka och bärighet senare och det ser jag enormt mycket fram emot!
Gemma sa att Göran sätter under sig "så in i bomben" när han ska galoppera, och att han har fina vinklar i bakbenen, vilket bådar gott inför att börja jobba med samlingen sen. Kuuuul! :)

Duktig hjälte som alltid kämpar så fint!  

 Puss och kram!